Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Nutidens filosofi. Gjenreisning på naturvitenskapens grunn - 6. Personlighetsfilosofi. Fr. Nietzsche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. personlighetsfilosofi
133
i hans åndfulle fantasier over den seierrikt frembrytende
Wagnermusik. — Så lærte han, enda som ung universitetslærer i Basel,
noe å kjenne som bøide hans sinn i ånnen retning. En yngre
filosof, Paul Rée, vant Nietzsches sympati gjennem et lite
skrift, fullt av en moralsk satire, uttrykt i aforismer efter
forbilleder hos franske moralister, La Bruyére, Chamfort,
Vauve-nargue, Fontenelle, La Rochefoucauld o. a. Metoden hos
de franske blev Nietzsches, som den alt hadde vært Rées, enda
Rée ikke hadde skrevet med nåme nær så stor kunst. Mere
viktig er en ånnen kjensgjerning: Samværet med Rée gjorde
Nietzsche først kjent med darwinismen og — i samme
sammenheng — med positivismen. Det er for en senere tid ikke
lett helt å sette sig inn i den revolusjon i tankelivet som
darwinismen voldte ved sin fremkomst. Nietzsche blev som
omsnudd. Han overrasket sine lesere med en filosofi som var den
skjære intellektualisme. Det skjedde i et verk, offentliggjort i
1878. Menschliches — Allzumenschliches het det og var viet
til Voltaires minne, hundredåret efter dennes død. Det
filosofien, efter N’s opfatning nu, hadde til opgave, var å gjøre
rede for de erfaringer som tilværet bød på. Kunskap var
livets mål, Schopenhauer og all metafysik var dikt og drøm. —
På dette skrift fulgte et par andre i samme ånd. Men lenge
kunde Nietzsche ikke hylle en filosofi med så korte
perspektiver. Efter i 1882 å ha fått skriftet Die fröhliche
Wissen-schaft fra hånde, slet han sig løs fra positivismen, og den
tredje periode i hans filosofiske forfatterliv tok fatt. I 1883
kunde han legge frem sin Zarathustrafilosofi, kalt således efter
hans første verk fra denne periode Also sprach Zarathustra.
Det er den „egentlige nietzschianisme, en metafysik av
egen støpning. N’s interesse samler sig om problemet moral;
men han tar op i tanken også de deler av livsfilosofien som
gir det metafysiske grunlag til moralstandpunktet. Nietzsche
har nu engang for alle fått sin dåp i den nyere tids åndsstrøm;
hans metafysik bær merke av det, positivt som negativt. I
Zarathustrafilosofien er det meget som røber, at forfatteren
har gått i evolusjonismens skole, enda N. tar avstand fra
den spesielle tydning man har gitt læren hos Darwin om
striden for livet. De gamle stive verdibegreper ramler. «Det
gis hverken ånd eller fornuft eller tenkning eller vilje eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
