Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Det ekonomiska tidevarvet.
varjehanda frö besådde, åkrar med färgegräs och andra
nödiga växter utsirade etc.“
Linnés önskan uppbars i så hög grad av tidsmedve-
tandet, att det ej dröjde länge, innan den blev förverkligad.
Redan år 1741 tillkom en oeconomie professur vid Uppsala
universitet, en händelse av stor märklighet, enär enbart en
sådan lärostol tidigare torde funnits i Europa. Några år
senare hade även rikets övriga universitet sin ekonomiska
lärostol.
Redan vid tidpunkten för svenska vetenskapsakade-
mins stiftelse, ja till och med några år tidigare hade den
nya riktningen genom Linnés emissarier framträngt även
till Åbo universitet, där enstaka yttringar av den annal-
kande rörelsen ännu tidigare kunnat förspörjas
1
). Det ödes-
mål, vari landet i ännu högre grad än det övriga riket be-
fann sig efter stora ofreden, gjorde att ekonomiska åtgärder
för landets upphjälpande här till först blevo av nöden,
varigenom den ekonomiska rörelsen snart fick ett mäk-
tigt uppsving, som även livligt befordrade den analoga
strömningen på det vetenskapliga området. Banbrytarena
för den
nya riktningen hos oss blevo tvenne av Linnés
lärjungar, Johan Brovallius och C. F. Mennander, vilka
redan i slutet av 1730-talet tolkade hans naturvetenskap-
liga läror vid Åbo akademi. Hos båda står det rent natur-
vetenskapliga i förgrunden, men de betonade i likhet med
sin mästare naturvetenskapernas praktiska betydelse och
särskilt deras nytta för den s. k. hushållningen. Redan
före sin hitkomst hade Brovallius i ett par på svenska språ-
ket författade broschyrer pläderat för naturalhistoriens in-
förande som undervisningsämne vid akademier och skolor,
och i dem berört naturvetenskapernas stora nytta och
tillämpning i „konster, hantverk och hushållning". Genom
denna övertygelse om naturvetenskapernas praktiska mål
samt deras avpassande efter den allmänna hushållningens
*) Jfr mitt arbete »Finlands litteratur under frihetstiden" s. 180
—lBl, 234 o. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
