- Project Runeberg -  Det ekonomiska tidevarvet i Finlands litteraturhistoria /
43

(1910) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Pehr Kalm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pehr Kalm. 43
der I Hushållningen (1772) av G. F. Stilman, vilken bland
annat också utvisar de önskningsmål, som då ännu stodo
på programmet.
Det framhölls att hushållningen i landet ännu stod på
svaga fotter särskilt i jämförelse med andra länder. Som ett
stort och oboteligt allmänt hinder för ett lands hushållning gällde
i främsta rummet förakt för
religion och gudsfruktan, ty där
försvann snart all säkerhet till liv och egendom och där arbe-
tade medborgarne såväl på sitt eget som hela fäderneslandets
ve och olycka. Man intresserade
sig synbarligen vid Åbo aka-
demi för ett polemiskt uppträdande mot tidens
överhandtagande
religiösa indifferentism. Den myndige biskop Brovallius hade
bland annat kraftigt uppträtt mot gudlösheten och ateismen.
Även Kalm, som
enligt tidens sed också hade inträtt på den
prästerliga banan, tyckes ha delat sina höga övermäns uppfatt-
ning och väckt sina lärjungars intresse för saken. Ty i tvenne
akademiska avhandlingar under hans presidium påvisades den
materialistiska världsåskådningens skadlighet för ekonomin och
„gudlöshetens skada i hushållningens befrämjande“
x
).
Som andra allmänna hinder i
hushållningen påpekades
skogsskövlingen, som fortfarande florerade och varemot som
enda botemedlet föreslogs storskifte av skogen. Vidare „bo-
ställens illa hanterande" 2
) och de alltför stora jordlotterna, var-
emot författaren pläderar för småbruket och föreslår ett nytt
allmänt storskifte. Ytterligare hinder för lantmannen voro håll-
skjutsningstungan, de överflödiga helgedagarna
3
), de långvariga
processerna, som drogo många nyttiga dagsverken från lantbru-
ket, folkbristen, bristen på städer, den stora importen av utländ-
ska överflödsvaror, varigenom landet störtades i fattigdom och
elände, fabriksprivilegiers ovarsamma indragande, i lanthushåll-
ningen okunnige ämbetsmän, i synnerhet landshövdingar, bränn-
vinsbränningen, som årligen uppslukade 300,000 tunnor spann-
*) J. H. Mennander, De noxa materialismi in Oeconomia (1760).
M. Montin, Aphorismi nonnulli Atheismum Oeconomiae inimicum
adstruentes (1760).
2
) Detta ämne blev föremål för en särskild undersökning „Om
Boställs Förläningens Nytta I Landthushållningen“ (1777) av Alexan-
der Saurén.
3
) Några år senare utkom en särskild avhandling av Hetiric Mon-
tin angående „Nyttan Utav Afskaffandet Af De öfverflödiga Helgedagar"
(1775).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:40:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filiekon/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free