Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Pehr Kalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 Det ekonomiska tidevarvet.
mål l
) o. s. v. Som det svåraste hindret för hushållningens
upphjälpande framhölls slutligen partioredan, varigenom friheten
kullkastades, undersåtarne fördärvades och hela riket bragtes i
ett uselt tillstånd. Författaren slutade med en förhoppning att
landet snart skulle få „fägna sig av en önskelig och länge efter-
längtad enighet*. (Märk året 1772.)
Med glädje hälsades den ekonomiska litteraturens
uppblomstring i landet och stundom framträdde även ett
och annat förslag till utgivandet av nyttiga ekonomiska
publikationer. Så uttalade sig E. Indrenius i en latinsk
dissertation för åstadkommandet av ett ekonomiskt jord-
brukslexikon, för vars plan och nytta han redogjorde.
Inom ekonomins olika områden hänföra sig de flesta
avhandlingar till lantbruket och dess underavdelningar,
främst ängsskötsel, skogsskötsel, boskapsskötsel m. m. För
Kalms elever spelade synbarligen lantbruket samma roll i
ekonomin som botaniken bland naturvetenskaperna. Dock
hörde lantbruket strängt taget icke till den ekonomiska
botaniken eller Kalms huvudsakliga gebit, utan snarare till
den ekonomiska kemin eller P. A. Gadds läroområde. Det
var också under dennes egid som den egentliga lantbruks-
ekonomin uppblomstrade, ehuru även flere av Kalms lär-
jungar med intresse rörde sig på detta område.
I främsta rummet påpekades lantbrukets stora bety-
delse. Det var det främsta av näringsfången och tillskyn-
dade oss förmåner, förutan vilka vi ej en dag kunde leva
lyckliga. Lantbruket var också förenat med ganska stort
nöje såsom „det menlösaste av alla människliga hanterin-
gar “. Och dock var denna viktiga hantering betydligt
eftersatt hos oss och det återstod ännu mycket för att
bringa densamma till större fullkomning. Så framhölls
huru litet här hade blivit gjort för uppodlingen av lan-
dets talrika kärr och mossar. Dessa hade lämnats utan
all hävd, först på allra senaste tiden hade man börjat inse
J
) Frågan om brännvinet hade redan ett år tidigare behandlats
av G. Winqvist i en avhandling „Om Bränwinets beskaffenhet".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
