Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Pehr Adrian Gadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pehr Adrian Gadd. 85
ägna sig åt egna råämnens förädling, utan att man därför helt
och hållet borde försumma slöjder, som
grunda sig på utländska
råämnen.
Alla dessa akademiska skrifter ställas dock helt och
hållet i skuggan av Gadds egen ekonomiska författare-
verksamhet, gentemot vilken de endast framstå som spridda,
på sin höjd kompletterande brottstycken. Genom sin
stora produktivitet tager han avgjort försteget framför Kalm.
Han var den alsterrikaste av periodens ekonomiska för-
fattare hos oss. Han åtnöjde sig ej med spridda alster,
utan ville åstadkomma större översiktliga arbeten på eko-
nomins område. Och om också grundligheten av hans
rön och experiment blivit ifrågasatt redan av Kalm, så
har han dock förtjänsten av att ha sökt sammanfatta re-
sultaten av tidens ekonomiska strävanden i flere särskilda
riktningar.
Det är tvenne huvudströmningar man kan följa i
Gadds författareverksamhet. Den ena hänför sig till den
s. k. lantskötseln, den andra till plantagerna. Mot slutet
av hans levnad tillkommer en tredje mera naturvetenskaplig
riktning, den mineralogiska.
Som bekant betraktades lantbruket som den privata
ekonomins huvudområde. Och redan kort efter sin utnäm-
ning till docent i naturalhistoria och ekonomi, kastade sig
Gadd på detta ekonomins främsta gebit och upptog några
av dess brännande livsfrågor till vetenskaplig belysning.
Hans första hithörande arbete var Ovälduge tankar, om
jordens svedande och kyttande i Finland, vilket utkom i
tvenne delar som akademisk dissertation (1753—1754).
Svedjebruket i Finland var ju ett av de spörsmål, som
från början hade tagit våra ekonomers uppmärksamhet i an-
språk. Mennander hade redan 1742 i vetenskapsakademins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
