Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Pehr Adrian Gadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Det ekonomiska tidevarvet.
Gadds uppfattning av saken blev synbarligen den
segrande, ty oberoende av juridiska fakultetens besvär
kunde han fortfara med ett presidera för politico-oecono-
miska eller kemiska avhandlingar i lagfarenheten. Då det
var ett alldeles nytt område, gingo flere av dessa skrifter
som nämnt ut på att visa vikten av kemiska och ekono-
miska kunskaper på lagfarenhetens område.
Så utkom en avhandling „
Tankar om nödvändigheten af
oeconomisk kundskap för lagstiftande magten“ (1765) av Johan
Timm, vari bland annat påpekas huru
angeläget, det var för
lag-
stiftande makten, som genom kloka förordningar ägde att befordra
lantskötselns uppkomst, att känna de
omständigheter, varpå dess
rätta hävd berodde. Avhandlingen framhåller i detta avseende
några försumligheter, som lagstiftningen hade låtit komma
sig
till last. Beträffande bergverksnäringen var ekonomisk kunskap
ännu mera oumbärlig, och ej mindre angeläget var goda lagars
stadgande för manufakturer, fabriker och handel o. s. v.
I tvenne akademiska avhandlingar med den gemensamma
titeln
„
Strödde Chemiske anmärkningar til uplysning i Svenska
lagfarenheten" (1770—1771) av J. D. Weckström och Carl
Sonck redogöres för de upplysningar, man kunde hämta av kemin
i lagstiftningen. Författarena påpeka en mängd lagfrågor, som
icke kunde fullständigt prövas utan kunskap i kemi. På ett
mera
speciellt område förfäktades samma mening i två disserta-
tioner „
Strödde Chemiske
anmärkningar i Jurisprudentia opifi-
ciaria" (1771 —1773) av Johannes Smaleen och David Wegelius.
Här framhölls att alla hushållsnäringar, som den borgerliga lagen
tagit under sitt hägn, vore i hög grad betjänta av att natural-
historien, ekonomin och kemin rätt förmådde utreda näringarnas
art och beskaffenhet. Manufakturer och fabriker voro särskilt
näringar, vilkas råämnen fordrade kemisk granskning och vilkas
tillverkningar skedde genom kemiska operationer. Avhandlin-
garna plädera för nödvändigheten och nyttan av kunskap om
berednings- och tillverkningssätten förnämligast vid
yllemanu-
fakturer, för att rätt kunna handhava de lagar, som angå slöj-
der och lämna nyttiga uppgifter till hall- och manufakturförord-
ningarnas förbättring.
I
„
Försök til en politisk och oeconomisk Afhandling om
Näringarnas samband och medvärkan på hvarandra w
(1772) av
Fredric Brandell påpekas vikten av att ett nära samband alltid
underhålles emellan lantskötseln, bergverken, slöjderna och han-
deln. Det framhölls som den största förmån för varje stat att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
