Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Pehr Adrian Gadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pehr Adrian Gadd. 89
Emigrationen var då en brännande fråga, som väckte
så mycket större bekymmer, som folkbrist i allmänhet tryckte
alla näringar. Flere svar avgåvos på denna fråga, och även
Gadd ansåg sin plikt bjuda att i en så viktig angelägenhet
ej tiga, utan tala. Orsakerna fann han dels i svenskar-
nas gamla böjelse för utfärder, i uppfostringssättet, förakt
för jordbruket, livsmedlens dyrhet, skråordningar o. s. v.
Emigrationen skulle kunna förekommas främst
genom en
god uppfostran, som hos ungdomen skulle inplanta kärlek
till fosterlandet och avsky för yppighet; genom att göra
lantbruket så indräktigt som någon annan näring; genom
att avhjälpa näringslöshet, uppmuntra och understödja våra
fabriker, förekomma dyrhet på livsmedel och nödtorftiga
varor, upphäva skråseder, som leda till svenska folkets
utfärder, fria svenska handeln från tvång samt utvidga ut-
ländska handeln genom flere stapelstäders anläggande o. s. v.
Alla dessa punkter, och flere andra därtill, voro utförligt
motiverade och betecknade i själva verket ett rikt reform-
program.
Det första arbete Gadd utgav efter sin utnämning till
professor i kemi, var en tillämpning av denna vetenskap
på lantbruket eller med andra ord ett verk på agrikultur-
kemins område, det första som såg dagen vid vårt univer-
sitet i ett ämne, som då var nytt och stod främst på dag-
ordningen. Gadd icke blott upptog detta
nya tema och
hade gjort sig förtrolig med litteraturen på området, utan
även studerat frågan så noga, att han till och med fram-
trädde med helt självständiga meningar. Arbetet bar titeln
Åkerbrukets chemiska grunder (1761 1764) och utkom i
fyra delar som akademiska dissertationer, samtliga hand-
lande om åkerjordmånernas rätta känning och förbättring.
Det i egentlig mening grundläggande arbetet på detta
område hade år 1761 utgivits i Uppsala av den berömde
kemisten J. G. Wallerius i en omfattande avhandling „Agri-
culturae fundamenta chemica“. Då Gadd upptog samma
fråga, skulle det synas att han närmast velat referera och
bekantgöra Wallerius’ agrikulturkemiska system och me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
