Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Pehr Adrian Gadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pehr Adrian Gadd. 91
Humusteorin var det
nya och märkvärdiga i Gadds
avhandling, som för övrigt utgjordes av en noggrann un-
dersökning och karaktäristik av de fyra jordarterna mylla,
lera, kalkjord och sand 1
).
Alla de arbeten vi härtills skärskådat, kunna betrak-
tas endast såsom förberedande studier till Gadds främsta
arbete på geoponins område, det stort anlagda verket För-
sök til en Systematisk Inledning i Swenska Landtskötse-
len, som utkom i tre delar åren 1773, 1775 och 1777 och
kan anses som en sammanfattning av hans forskningar i
hushållningsvetenskapen. Arbetet var från början avsett
att omfatta sex volymer (utom en sjunde, som skulle inne-
hålla ett kort utdrag på finska språket), men endast tre
delar utkommo och även det tillärnade finska extraktet
såg aldrig dagen. Det hade ett dubbelt syfte, å ena sidan
att vara en hjälpreda för lanthushållare, å andra sidan att
tjäna som handledning för ungdomen vid de offentliga
läroinrättningarna. Gadds verk
synes ha motsetts med
stort intresse. Konungen själv säges ha uppmuntrat ho-
nom till detsamma, och riksens ständer beviljade honom
det nödiga pappret till ett moderatare pris än det vanliga.
Boken var också tillägnad „Hans Majestät Konungen".
Gadd framhåller själv, att han i sitt arbete stödde sig så-
väl på mångårig erfarenhet i allt, som rörde lantsköt-
seln, som på egna vetenskapliga rön och forskningar samt
slutligen på den talrika såväl inländska som utländska
litteraturen i ämnet. Han hade ända sedan ungdomsåren
vistats på landet och varit uppmärksam på lantskötselns
görarnål. Som äldre ägde han Carla gård i Birkkala soc-
ken. Som provinsialschäfer, salpetersjuderiinspektör och
plantagedirektör hade han under en lång tid haft tillfälle
att själv lägga hand vid det mesta i lantskötseln förekom-
mande. Också hade han under flere resor såväl i Finland
’) Till jordbrukskemins område hänför sig även en av Gadds
lärjunge Johan Beckman år 1766 utgiven akademisk skrift „Chemisk
afhandling om medel, hvarigenom åkerjordmonernas fruktbarhet säkrast
kan främjas".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
