Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
David Erik Högman. 143
teten, till mera maktpåliggande värv för hela fosterlandets
bästa. Redan 1751 hade han till regeringen inlämnat ett
memorial angående strömrensning i Österbotten, vilket för-
slag även blev godkänt till utförande under Chydenius’
eget inseende. Han fick bland annat i uppdrag att vara
närvarande vid Kyrö älvs upprensning och erhöll slutligen
ledningen av Kumo älvs öppnande för segelfart. Medan
han var sysselsatt härmed, drunknade han vid endast 30
års ålder 1757 i Niskakoski. Hans tidiga bortgång be-
klagades allmänt som en stor förlust för landet, och i
vetenskapsakademin hedrades han med ett äreminne av
sin studiekamrat i Uppsala, professor C. B. Trozelius, som
icke blott skildrade hans verksamhet utan även hans rika
personlighet. Minnestecknaren påpekade särskilt hans stora
fosterlandskärlek och framhöll, huru han uppmuntrade sina
landsmän „att svettas bakom plogen, gå med lian på vreten,
uppdriva jordtorvan till sin fruktbarhet, genombryta hälle-
bergen, tränga sig fram i jordenes innersta grufter" o. s. v.
Liksom Chydenius var den år 1760 till docent i oeco-
nomien utnämnde David Erik Högman
J
) en oförtruten
ivrare för tidens ekonomiska strävanden. Som elev av
Kalm hade han med stort intresse omfattat dennes ekono-
miskt-botaniska
program och särskilt utvalt frågan om häck-
planteringar till sin detalj. Kalm var själv en varm före-
språkare för sådana levande stängsel, enär de vanliga
gärdesgårdarnas anbringande föranledde ett omåttligt slö-
seri med de växande ungskogarna.
Högman upptog denna fråga i tvenne disputationer, i
vilka han icke blott gav anvisning på en talrik mängd träd
och buskar lämpliga till häckar samt framhöll vad vid häckars
anläggning vore nödigt att iakttaga, med mera till ämnet hörande,
utan även angav de utvägar, varigenom målet, gärdesgårdarnas
ersättande med levande häckar, skulle kunna genomföras i hela
landet. Han föreslog i sådant avseende anställandet av en
J
) Född 1733, student 1750, magister 1757, docent 1760, kyrko-
herde i Utsjoki 1766, död 1781.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
