Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Det ekonomiska tidevarvet.
eller flere trädgårdsmästare i varje socken för uppdragande av
träd och buskar och för
allmogens undervisning i häckplan-
tering. Skulle allmogen ändock visa sig gensträvig, förordade
han lagtvång.
Under den s. k. frihetstiden skydde man, såsom vi
redan sett, ingalunda de effektivaste tvångsmedel för att
genomföra de ekonomiska reformidéerna. Högman ville
bland annat att ogifta personer av alla stånd och kön
skulle genom lag förpliktas att plantera ett visst antal träd
eller stycken av häckar, innan de finge gifta sig. Genom
en sådan lag trodde han att man inom kort skulle få se
hela landet uppfyllt av lundar, häckar och alléer! Och
han var icke den ende, som framträdde med dylika i all
sin menlöshet opraktiska förslag. En riktigare utväg var
då att på övertygelsens och undervisningens väg vinna det
stora praktiska mål, som föresvävade tidens andar. Redan
Brovallius och Kraftman hade i sina uttalanden i skolfrågor
ivrat för den nya ekonomiska vetenskapens införande som
undervisningsämne i skolorna. Detta var
nog en av tidens
älsklingsidéer, och Högman giver det fullständigaste uttryck
häråt i ett akademiskt arbete, som han kallade „Owälduge
Tankar Om Oeconomiens Befrämjande Igenom Ungdomens
Handledning i Nyttiga Wetenskaper Wid de Allmänna Scho-
lor“ (1759). Högman utkastar ett detaljerat program för
naturvetenskapliga och ekonomiska vetenskapers studium i
skolorna samt bemöter alla inkast, som häremot kunde
framställas.
Sålunda borde i skolorna läsas „a) Historia Naturalis, b)
Oeconomia Privata och Publica, som lära att känna, leta upp
och nyttja naturens ämnen och alster, antingen till näringsmed-
lens allmänna upphjälpande eller till enskild välmåga i uppe-
hälle, kläder, hus, byggnad och rörelser, c) Physica, som lärer
kropparnas egenskaper och upptäcker, då den grundas på rön
och försök, de medel och utvägar naturen brukar till sin avels
frambringande, förökande och underhållande, m. m. d) Och
vissa delar av mathesi pura och mixta, såsom Arithmetica, Geo-
metria, Mechanica Architectura, jämte nödigaste grunder i
Hyd-
rostatica, Hydraulica och Aeromatica, så vida de bidraga till
erhållande av ett redigt begrepp och noga övertygande tänke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
