Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Det ekonomiska tidevarvet.
ningarna icke motsvarade förhoppningarna, och han sökte
i sin avhandling utreda orsakerna härtill.
Pryss syntes bland annat vidhålla, att man hade gjort för
mycket för uppmuntrande av fabriker och manufakturer på lant-
hushållningens bekostnad. Man hade skapat en konstlad industri,
medan själva modernäringen fortfarande var vanskött. Även
handeln och sjöfarten ansåg Pryss för
mycket gynnade på
jordbrukets konto. Han berörde även frågan om bankkrediten och
växelkursen samt tidens bittra erfarenheter i detta avseende.
Följderna av det tilltagande överflödet och yppigheten fram-
höllos även.
Pryss såg över huvud rätt pessimistiskt på situa-
tionen. Han frågade sig hur man skall rätta oredor och hjälpa
fel, som inrotat sig hos ett helt folk. Följden kunde ej bliva
någon annan, än att ett samhälle, som vanvårdar sitt sannskyldiga
väl, får arbeta med sina invärtes olyckor och känna sina plågor
med så mycket mera smärta, som det icke engång ägde nog
styrka att åstadkomma en förbättring.
Pryss avhandling är sålunda märklig som innehållande
uppslaget till en om också svag kritik av frihetstidens, sär-
skilt hattarnas ekonomiska politik. I sitt intresse för lant-
bruket som den egentliga modernäringen stod han helt
och hållet på de finländska ekonomernas sida. Pryss bort-
rycktes vid helt unga år från en förhoppningsfull bana.
Slutligen må nämnas, att den sedermera som rättslärd
och statsman berömde Matthias Calonius begynte sin
akademiska bana som docent i ekonomi vid Åbo akademi.
Redan som student hade han väckt uppseende genom
sina sällsynta snillegåvor, mogna studier och berömliga
framsteg „samt hade uti offentligt responderande och
opponerande vunnit applaus“. På grund av sin stora
fattigdom hade han emellertid ej råd att disputera för
magistergraden. Då han likväl i fakulteten företedde manu-
skripten till tvenne av honom författade avhandlingar, den
den ena i historia, den andra i ekonomi, beslöt konsistorium
*) Född 1737, student 1757, konsistorii amanuens 1763, docent i
ekonomi 1764, akademie sekreterare 1771, filosofie adjunkt s. å., juris
professor 1778, ledamot i högsta domstolen 1793—1800, prokurator 1809,
död 1817.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
