Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Övriga naturvetenskapliga och ekonomiska författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredric Pryss. 145
sätt och förekomma merendels dagligen i alla hushållsvärv och
ärender.“
Högman ville med andra ord sagt, att grunderna till
tidens hushållsvetenskap ävensom de naturalhistoriska di-
scipliner, på vilka den stödde sig, skulle inhämtas redan
på skolbänkarna 1
). Han lyste med stor beläsenhet sär-
skilt i den omfattande ekonomiska litteratur, som redan
hade. sett dagen i Sverige. I sin stil eftersträvade han en
viss originalitet, använde sällsamma ord och talesätt, men
blev därigenom oklar och ofta tung i vändningarna. Hög-
man stannade ej heller länge vid akademin, utan övergick
snart till prästabanan.
En och annan av de
unga docenterna i de huma-
nistiska vetenskaperna visade även intresse för den eko-
nomiska rörelsen. Så var fallet med docenten i historien
och politiquen Fredric Pryss
2
), som utom latinska disserta-
tioner i historiska ämnen även utgav som akademisk av-
handling „Tankar om Almenna Hushållningen“ (1764).
Det var allmänna
resonnemanger om de på dagordningen
stående ekonomiska spörsmålen, varvid författaren till
åtskillnad från de flesta av sina samtida även kastade
blickar på de ekonomiska rörelserna i utlandet och sökte
fasthålla vid den historiska utvecklingen. En lyckligare
period för den svenska hushållningen räknade Pryss från
Fredrik I:s fridsamma regering, men han tyckes ha varit på
det klara med att resultatet av de ekonomiska ansträng-
*) Man äger faktiskt vittnesbörd om att den nya ekonomiska
vetenskapen även framträngde till skolorna. Bland annat omtalas med
stort beröm av samtida organ, att lektorerna vid Borgå gymnasium ädel-
modigt av egna medel köpt ett nära staden beläget säteri Ånäs till plan-
tager och övning i oeconomien för den vid gymnasiet studerande ung-
domen. Riksens ständer betygade däröver sitt nöje. Jfr Kongl. Biblio-
tekets Tidningar om Lärda Saker, 1767 s. 327, Lärda Tidningar, 1767
s. 152.
2
) Son till teol. prof. Samuel P. Student 1749, magister primus
1760, docent 1761. Död 1767.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
