Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hembygdsforskning. 155
geografiskt, naturhistoriskt och ekonomiskt program och överens-
stämde sålunda i allo med tidens riktning
1
).
Faggots och Runebergs programskrifter i vetenskaps-
akademin avsågo i främsta rummet sockenbeskrivningar.
Men redan innan desamma sågo dagen, hade vid Åbo
akademi framträtt ortbeskrivningar
2
) efter det nya program-
met, vilka omfattade större landsdelar och städer. 1747
hade Pehr Adrian Gadd utgivit sin tidigare omtalade,
sedermera på svenska utkomna akademiska dissertation
„Försök, Til en Oeconomisk Beskrifning, Öfver Satacunda
Häraders Norra Del“. Ehuru Gadd i det stora hela på-
verkats av Faggots instruktion, skiljer sig dock hans upp-
ställning i någon mån från den Runeberg sedermera följde
i sin beskrivning över Laihela. Gadd hade delat sitt ämne
i åtta olika avdelningar. Han skärskådade först traktens
antikviteter, dess geologi och mineralier; därpå följde kapitel
om sjöar och vattendrag, om väderleken och därmed sam-
manhängande meteorologiska fenomen, om traktens växter
och djur, om folkets seder, bruk och näringar samt slutli-
gen om jordbruket, boskapsskötseln m. m. Det var således
till största delen en naturalhistorisk ortbeskrivning, som
x
) Utom beskrivningen över Laihela har Runeberg även författat
flere andra smärre uppsatser dels af ekonomiskt, dels av naturvetenskap-
ligt, ja även filosofiskt och spekulativt innehåll. I manuskript efter-
lämnade arbeten visa, att han oaktat mångfaldiga och ansträngande äm-
betsgöromål fann tid övrig för litterära sysselsättningar. Honom till-
kommer sålunda en plats bland frihetstidens smärre ekonomiska förfat-
tare. I nära samband med sockenbeskrivningarna stå hans Tankar om
et rätt Kammar och Skattlägningsverk, vari han på ett klart och re-
digt sätt uttalade sig i den då brännande frågan om ny jordbeskattning.
Det efter hans död utkomna arbetet Samtal Om Människans Själ
(1770) är en discours efter franska mönster, men utan förebildernas
spirituella lätthet, snarare mera filosofiskt tungrodd. Runeberg hade
även författat en självbiografi, varav utdrag ingå i J. F. Krygers
åminnelsetal i vetenskapsakademin (1770).
2
) I en skrivelse till konsistorium av den 27 april 1757 hade E. O.
Runeberg förklarat sig vilja, då till disputationsämne vid akademin väljes
någon socken, som redan är avmätt och beskriven, meddela socknens
geografiska beskrivning jämte därvid bifogade ekonomiska anmärknin-
gar. Jfr Registratur
7
/e 1757.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
