Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Det ekonomiska tidevarvet.
kompletterats med en ekonomisk avdelning. Det politiska
och kamerala var däremot här föga beaktat.
Mindre utarbetad synes den första ekonomiska stads-
beskrivningen, Niclas Wasströms 1749 utkomna över Åbo
stad. Efter en kort teckning av stadens historia följde en
skildring av dess yttre utseende, dess förnämsta byggnader,
invånarnes antal, ämbetsverk och läroinrättningar, borger-
skapet, utrikes och inrikes händelser, sjöfarten, hantverke-
rier, fabriker m. m. Ehuru mera i korthet avfattad, innehåller
den likväl det mesta av vad Faggot hade upptagit i sin
instruktion för stadsbeskrivningar.
Vid akademin i Åbo var sålunda vid seklets mitt
början gjord till ekonomiska ortbeskrivningar, och det var
på den inslagna vägen man nu hade att fortsätta. Den
senare hälften av frihetstiden är även de ekonomiska ort-
skildringarnas egentliga era. Intresset för desamma var i
jämnt stigande, deras antal tillväxte år för år. Till sitt
innehåll antogo de en alltmer ekonomisk prägel, och de
flesta framträdde också under Kalms och Gadds presidium.
Till ämnen för desamma valdes icke blott enskilda socknar,
utan även städer och större landskapsdelar.
Göra vi början med de sistnämnda, så kan det fram-
hållas som ett egendomligt faktum, att den nordligaste
delen av landet, den aflägsna Lappmarken, var den som
måhända tillvann sig våra forskares största intresse. Re-
dan på 1600-talet hade Lappland framkallat en stor del
av den tidens
magra ortskildringar. I Sverige hade i 17:de
seklet utförliga arbeten om Lappland sett dagen, och
intresset för denna landsdel synes yttermera ha växt efter
det Linné företog sin lappländska resa. Vid seklets mitt
utkom en utförlig „Beskrifning Öfwer de till Sweriges
Krona lydande Lapmarker“ af missionären och prästen
Pehr Högström, vars skildring likväl hade en mera etno-
grafisk än i egentlig mening ekonomisk karaktär.
Den förste som enligt tidens recept sysselsatte sig
med Lapplands ekonomiska förhållanden, var den i före-
gående kapitel omnämnde, från Lappland hemmahörige
docenten Samuel Chydenius i hans likaledes omtalade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
