Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hembygdsforskning. 157
latinska avhandling om invånarnes i Kemi Lappmark
ekonomi och seder. Avhandlingen var ej lång, men inne-
höll likväl utom en geografisk skildring av denna del
av Lappland, en kort framställning av lapparnes ekonomi,
förnämligast renskötseln, och måste sålunda betraktas som
det första försöket till en ekonomisk skildring av den
yttersta norden.
I Chydenius’ fotspår gingo tvenne bröder Wegelius,
Henrik och Johan, söner till kyrkoherden i Sodankylä
Henrik Wegelius, som själv till Abo domkapitel inlämnat
en kort berättelse om Sodankylä församlings ursprung,
öden och dåvarande tillstånd (1751)
x
). Den äldre av brö-
derna Henrik Wegelius
2
) har
genom utgivna arbeten skapat
sig ett litet rum bland tidens ekonomiska skriftställare.
Han studerade i Uppsala samtidigt med sin landsman
Samuel Chydenius och var sedermera i Åbo respondens
för dennes nyssnämnda avhandling om Kemi Lappmark.
Utan tvivel var det Chydenius’ föredöme, som förmådde
H. Wegelius att själv ägna sig åt studier av sin hembygds
förhållanden. Under Kalms presidium disputerade han för
lagerkransen med en avhandling „Tankar Om Möjeligheten
och Nyttan Af Beqvämare Båtfarter I Kemi Elf uti Öster-
botten“ (1755). Man återfinner här Chydenius’ intresse för
strömrensningar med särskilt fästat avseende å deras be-
tydelse för upphjälpandet av Lapplands ekonomi. Wegelius
underlät nämligen icke att påpeka, vilket ekonomiskt gagn
icke blott denna landsdel utan hela landet skulle hava av
Kemi älvs upprensning. Det är redan här fråga om till-
godogörande av dessa trakters enorma rikedom på skogar
3
).
x
) Tryckt först 1885 i »Bidrag till kännedomen af vårt land af K. G.
Leinberg
“
I s. I—4.1 —4.
2
) Född 1735, student i Uppsala 1749, i Åbo 1752, magister 1757,
kyrkoherde i Utsjoki och Enare 1758, i Lillkyro 1765, erhöll teologie
professors titel 1787, död 1791.
3
) I vetenskapsakademins handlingar för 1759 offentliggjorde H.
Wegelius »Berättelse Om en Jordbäfning, i Kimi Lappmark, natten emot
Nyårsdagen, innevarande år, jemte Utdrag af Meteorologiska Observa-
tioner hållne år 1758 i Utsjoki“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
