Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 Det ekonomiska tidevarvet.
öfver Stapel Staden Lovisa “av Henrik Backman J
). Ehuru i
huvudsak utförda efter samma mall som de tidigare omnämnda
stadsbeskrivningarna, finner man dock redan av titlarna, att huvud-
vikten var lagd på det historiska och icke på det ekonomiska.
De stodo också på gränsen till den nya tid, då ekonomin ej mera
ställdes i första
planet.
Staden Lovisa hade redan tidigare skildrats av adjunkten
vid stadsförsamlingen därstädes mag. Joel Jac. Petrejus i ett
utförligt brev, som är publicerat i „Den Svenska Mercurius“ för
1758 och där även stadens handel och ekonomi togs till tals.
Slutligen kan omnämnas en »Historisk Beskrifning öfver Brahe-
stad och Salo“, författad år 1769 av dåvarande pastorn å orten
Thomas Stenbäck, men tryckt i utdrag först år 1836 i Stock-
holm 2
). Även i denna skildring var en särskild avdelning ägnad
stadens oeconomica.
Ännu mer än i stadsbeskrivningarna gavs tillfälle
till utvecklande av det ekonomiska programmet i socken-
skildringarna. I desamma fick man anledning att syssel-
sätta sig icke blott med lantbruket och därtill hörande
ämnen, utan även med naturalier m. m. sådant, som icke
spelade någon egentlig roll i framställningen av städernas
ekonomiska liv. I sockenskildringarna åberopades uttryck-
ligen Faggots ovannämnda program, vilket man också
sökte följa mer eller mindre fullständigt. Man anslöt sig
också till de idéer, som lågo till grund för detsamma. Ett
lands uppodling och hushållningens förbättrande hade till
förutsättning en
noggrann kännedom om „landets rymd,
dess naturalier, förmåner, klimat, lägen, floder, strömmar,
segelleder, bergsryggar samt proportion av sjöar, kärr, bördig
mark, berg och öde skogar m. m.“ Så länge man ej ägde
kunskap om allt detta, vore det ej mycket bevänt med
åtgärderna till hushållningens förbättrande.
Som en av de fullständigaste exponenter för dessa
ekonomiska sockenskildringar framstår en under Kalms pre-
J
) Född 1758, student 1774, auskultant i Åbo hovrätt 1776, fält-
sekreterare, död 1824.
2
) Den ursprungliga handskriften torde, enligt uppgift av R. Boldt
i Geografiska föreningens tidskrift (11 årg. s. 105), ännu finnas i behåll
i Brahestad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
