Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hem bygdsforskning. 167
sidium utgiven „Historisk och Oeconomisk Beskrifning
öfwer Hauho Sokn uti Tavastland“ af Christopher Herke-
pceus
J
) (1756). Redan innan Runeberg hade framträtt med
sin mönsterskildring av Laihela, finner man här en efter
Faggots program utförd omfattande och detaljerad ort-
beskrivning, som visar att man då redan vid akademin var
fullt på det klara med, hur dessa sockenskildringar borde
vara avfattade för att motsvara sitt ändamål.
Först framställdes ortens i fråga „rymd och belägenhet",
antikviteter och gamla minnesmärken. Därefter övergicks till
jordmån, åkerbruk och svedjande med redogörelse för de olika
sädesslag, rotfrukter m. m., som odlades. Så följde kapitel om
äng och betesmarker, om skogar, utmarker och mulbete, om
boskapsskötsel, om
jakt och fångst. Vidare uppmärksammades
sjöar, strömmar och kvarnverk, skärgårdar och fiske, källor,
mineralvatten och salpetersjuderier, berg och mineralier, vilda
örter och träd, varvid deras
nytta särskilt uppmärksammades.
Slutligen behandlades även lantmännens enskilda hushållning
och näringsmedel, ja till och med inbyggarnes kropps- och
sinnesbeskaffenhet, klädebonad, barnuppfostran och sedvänjor i
allmänhet. Ortens förhållanden framstodo sålunda i denna av-
handling i allsidig belysning.
Detsamma gäller även om ett under Gadds inseende
tillkommet „Academiskt Försök, Til en Physico-Oeconomisk
Beskrifning Öfwer Hwittis Sokn, I Björneborgs Län“ (1759)
av Ephraim Caretiius 2
). Man återfinner här för det mesta
samma material som i föregående, men uppställningen är
en annan, mera praktisk. Carenius behandlade efter en kort
framställning av läge och minnesmärken allt som kunde
räknas till ortens fysiska geografi. Därpå upptog han
lantbruket och allt därtill hörande enligt tidens uppfatt-
ning. Så följde en redogörelse för själva folket, dess antal
och levnadssätt. Och slutligen tillkom en framställning av
ortens politiska och kommunala inrättningar, något som
alldeles saknades i föregående avhandling. Carenius’ av-
J
) Född 1733, student 1749, magister 1760.
2
) Född 1739, student 1753, magister 1760, präst 1763, regements-
pastor vid livdragonerna 1776, kyrkoherde i Loimijoki 1783, död 1802.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
