Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. D. Cneiff. 171
provinsialschäfern i Österbotten Johan David Cneiff 1
),
som att döma av hans utgivna skrifter hörde till en av
landets mest intresserade ekonomer och förstod att väcka
såväl myndigheters som förmäns uppmärksamhet. Hans
levnadsdata äro så gott som helt och hållet okända. Son
av en handlande i Vasa, var han österbottning till här-
komsten och fick även till sin levnadsuppgift att arbeta
för sin hemtrakts ekonomiska höjande. Som provinsial-
schäfer hade han sin stationsort i Kaskö.
Efter tolv års studier och därunder vunnen rik erfaren-
het av Österbottens ekonomiska tillstånd författade han ett
omfattande arbete med titel Tanckar Huru En tilbörlig
Landt-Hushållning Skyndsammast Synes kunna uphjelpas
I Österbotn, tryckt i Linköping 1757 i 333 sidor. Av en
versifierad tillägnan till Åbo akademis kansler, den illustre
C. G. Tessin finner man, att denne hade genomläst arbetet.
Det torde också ha företetts för rikets ständer, på vilkas
rekommendation det av manufakturkontoret befordrades till
trycket. Även kommerserådet Jonas Alströmer, vilken Cneiff
benämner sin höge förman, den han prisar icke blott för
en långvarig nitisk styrsel av hans ämbetsförrättning utan
även för befrämjande av hans enskilda välfärd, synes ha
förordat arbetets tryckning, liksom också den framstående
lantmäteridirektören Jacob Faggot. Det var sålunda ett
för tiden mer än vanligt uppmärksammat arbete.
Efter en inledning, vari redogöres för Österbottens naturliga
beskaffenhet och förmåner, behandlade Cneiff sitt ämne i trenne
s. k. avhandlingar, av vilka den första handlade om Österbottens
dåvarande lanthushållning, som skildrades i ganska mörka färger.
Betes- och ängsmarker befunno sig i vanhävd eller fullständigt
ödesmål, boskapen vansköttes, åkerbruket låg nere, skogarna voro
i
högsta vanrykt och utsatta för den svåraste åverkan.
I den andra avhandlingen skärskådades orsakerna till lant-
hushållningens vanrykt i Österbotten. Författaren påpekade i
detta avseende bristen på tillräckligt och arbetsamt folk, skötandet
av bisysslor som fiskeri, djurfång, tjärubränneri, resor till lands
*) Född 1722, student 1740 i Åbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
