Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Det ekonomiska tidevarvet.
och sjöss m. fl. fördärvliga plägseder vid lanthushållningen
samt otillräcklig uppsikt.
Slutligen kom Cneiff i sin tredje avhandling till de me-
del, genom vilka en ordentlig lanthushållning skyndsammast
och bäst skulle kunna upphjälpas i Österbotten. Han visste intet
annat medel än inrättandet av en hel ny-ämbetsmannakår, en
s. k. „Lant-Oeconomie Betjäning I*, lydande under ett rikskollegium.
Vad särskilt Österbotten vidkom, kunde tvenne finska språket
mäktige, vittre och i lanthushållningen väl förfarne män förordnas
till lant-oeconomie direktörer i det vidsträckta länet, en för södra
och en för norra delen. Dessa skulle för allmänheten kungöra
lanthushållningens allmänna grundregler samt envar å någon
kronoallmänning uppbruka en lägenhet till ett föredöme för all-
mogen. Sådana mönsterfarmer skulle tillika tjäna som jordbruks-
skolor, till vilka endast studenter med nödiga förkunskaper i
naturalvetenskaperna skulle antagas samt av direktörerna under-
visas i allt vad till en förnuftig och indräktig lanthushållning
hörde. Utom direktörerna borde tillsättas ett antal lant-oeconomie-
uppsyningsmän, vilkas anvisningar allmogen i varje distrikt ägde
att rätta sig efter. Men icke nog därmed, Cneiff föreslog även
inrättandet av särkilda
„
Lant-Oeconomie Öfver- och Under-Rätter
som ägde att döma tredskande byamän och till vilka över huvud
alla tvister rörande hushållsfrågor skulle hänskjutas. Huru dessa
rätter skulle tillsättas och fungera, är i detalj anvisat av för-
fattaren.
Som synes ville Cneiff göra lanthushållningen till en
stat i staten med skild styrelse, skilda funktionärer, ja till
och med särskilda domstolar. Det ligger onekligen en
god portion överdrift i allt detta, Cneiff sköt nog över
målet, gripen som han var i hög grad av tidens allmänna
reglementeringsbegär. Men det kan dock ej nekas, att
man i hans bok finner det första uppslaget till inrättan-
det av lantbruksstyrelse och jordbruksskolor i vårt land.
Måhända var det just därför hans bok väckte så stor
uppmärksamhet på sin tid ‘). I övrigt var Cneiffs arbete
en för tiden rätt detaljerad handbok i jordbrukslära, vilken
utkom redan halvtannat decennium, förrän Gadds stora
verk i ämnet begynte se dagen. Hur pass självständig
x
) En utförlig och berömmande kritik ingår i Sv. Merkurius,
1758 s. 245 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
