Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abraham Argillander. 175
Spöring, som mycket gynnade och befordrade hans studier.
Efter Spörings död 1747 begav sig Argillander till Uppsala,
där han fortsatte sina medicinska studier för professor Rosén
von Rosenstein, varjämte han även åhörde Linnés föreläsningar
i naturalhistoria. Snart drogs han alltmer till kemin under den
berömde Wallerius’ ledning. Han blev amanuens vid dennes
laboratorium och utgav under hans ledning sitt första veten-
skapliga arbete, en disputation „De origine et natura nitri “(1749).
Då det följande år i kongl. krigskollegium blev fråga om
att dela den finska
salpetersjuderiinspektionen i två distrikt och
Argillander av sin lärare Wallerius på det varmaste rekommen-
deras till erhållande av det nya distriktet, inlämnade han som
rekommendation till krigskollegiet en svensk
översättning av sin
disputation jämte „Förslag till Salpeterbrukens förbättrande“ 1
).
Och sedan han därefter en kort tid tjänstgjort som extra kammar-
skrivare i artillerikontoret för att
göra sig närmare bekant med
en salpetersjuderiinspektors göromål, erhöll han den ansökta
tjänsten och avreste följande år till Helsingfors för att
övertaga
densamma. I ett vid
kronosalpeterladorna därstädes inrättat ke-
miskt laboratorium fortsatte han på krigskollegii befallning sina
studier rörande salpeters art och beskaffenhet och utarbetade ett
„Betänkande om
salpeter“, som
trycktes i Wallerius’ Chemiae
Physicae andra del (1765).
Frukterna av Argillanders mångsidiga studier begynte
nu framträda i flere olikartade vetenskapliga meddelanden,
som han från Helsingfors översände till vetenskapsakade-
min eller till sina lärda vänner i Uppsala. Några hans
anmärkningar om rapakivi publicerades av Wallerius i U.
Hjärnes av honom utgivna »Tentamina chemica (2:a delen
1753). I vetenskapsakademins handlingar för år 1752 offent-
liggjorde han på egna iakttagelser grundade „Rön om
Gjädd-Leken“.
Tio år senare insände Argillander till vetenskapsaka-
demin en liten skrift, en av de märkligaste, som tidens
litteratur har att uppvisa. Han kallade den Försökt Sätt
At Lära Dumbar Läsa ock Tala. Den är icke blott märk-
lig som vår litteraturs första skrift rörande döfstumunder-
visningen, utan har en ännu större märkvärdighet, i det
*) Denna översättning finnes ännu i handskrift i härvarande uni-
versitetsbibliotek (C:ö. 111. 51).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
