Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 Det ekonomiska tidevarvet.
Argillander här framstår som uppfinnare av talmetoden för
dövstumma. Han hade själv experimenterat med sin metod
på en tolvårig dövstum gosse, som enligt Argillanders
egen uppgift lärde sig läsa samt någorlunda tydligt och
klart tala, ävensom avläsa och förstå andra människors tal.
Talmetoden hade visserligen fem år tidigare uppfunnits av
Heinicke i Tyskland
1
), men dennes metod var då ännu ej
känd i norden och ej heller av Argillander, som på egen
hand inventerat sitt lärosätt. Argillanders märkliga skrift
trycktes av vetenskapsakademin för större spridnings skull
som bihang till hans lärare N. Rosén von Rosensteins
„Handbok i Barnasjukdomar“ (1764)
2
).
År 1766 sände Argillander till Linné för offentliggörande
i vetenskapsakademins handlingar en „anatomisk beskrivning på
met- och spolmaskar“, som erhöll dennes rekommendation, men
förblev otryckt. Däremot infördes i 1769 års handlingar „Om
ordningen imellan Söner och Döttrar, som födas av en Moder “,
vari Argillander på grund av en av honom anställd enquéte hos
ett större antal mödrar trodde sig kunna uppställa några allmänna
lagar, som skulle reglera tillkomsten av gosse- eller flickebarn.
Intressantare voro de uppgifter han här meddelade om några den
tidens finska mödrars ovanliga fruktsamhet. Ännu i 1786 års
handlingar ingick ett kortare meddelande av Argillander om
„Oriolus galbula
u
.
Såsom bevis på det anseende Argillander förvärvat genom
sina skrifter må anföras, att han vid Auroraförbundets stiftelse
invaldes till medlem av detsamma. I andra årgången av säll-
skapets tidning publicerade han några anmärkningar om Savo-
laks geografi. Han hade jämväl tillställt redaktionen en av honom
författad omständlig beskrivning över Savolaks, vilken av H. G.
Porthan översändes till assessor Erik Tuneld i Sverige, som
begagnade densamma för s:te upplagan av sin „Geographie
öfver Sweriges Rike“ (1773).
Det var sålunda en icke obetydlig litterär verksamhet,
som utövades av Argillander, så mycket märkligare som
x
) Jfr O. Wichmanti, Drag ur döfstumundervisningens historia.
Finsk Tidskrift 1893, 2 s. 265 ff.
2
) Härstädes tryckt först 1884 i »Berättelser om döfstumskolornas
i Finland verksamhet läseåren 1882—83, 1883—84“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
