Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Det ekonomiska tidevarvet.
1761 a
). De äro mera kortfattade och innehålla strödda
anteckningar av blandat innehåll. Bland tidens ekonomiska
ortskildringar kunna de knappast räknas.
Bland dem som verkat för odlingens höjande i den
yttersta östern av landet, där jordbruket då för tiden
befann sig i ett mycket primitivt skick, äro i främsta
rummet att nämna tvenne kyrkoherdar i Pielisjärvi, far
och son, med samma namn Jakob Stenius, vilka därför
till skillnad från varandra betecknas som den äldre och
den yngre. Båda voro outtröttligt verksamma för ekono-
mins upphjälpande i landet och framträdde även som
ekonomiska författare.
Jakob Stenius d. ä. 2
) tillhörde en äldre generation,
som ännu ej hade fått sin ekonomiska väckelse vid aka-
demin. Genom egna iakttagelser av det lägervall, vari
hela den del av landet befann sig, där han som kyrkoherde
i Pielisjärvi erhöll sin verksamhet, leddes han till ett för
dåvarande förhållanden storartat reformarbete. Redan vid
den tid, då nödvändigheten av kraftiga åtgärder till lan-
dets ekonomiska upphjälpande först begynte bliva all-
männare insedd, hade Stenius inlett ett praktiskt och
väckelserikt arbete för jordbrukets höjande i sitt vidsträckta
pastorat, som utom Pielisjärvi även omfattade Juga och
Nurmes. Med klar blick såg han orsaken till folkets fattig-
dom och uselhet, jordbrukets vanhävd och missväxterna
i den mängd kärr- och sumpmarker, som uppfyllde trakten
och gjorde densamma till ett frostnäste. Långt förrän
mången annan av tidens ekonomer insåg han, att det enda
verksamma medlet häremot var kärrmarkernas upptorkande
och odlande. För att giva allmogen ett väckande föredöme,
beslöt han sjelv gripa sig an med kärrodling i stor skala,
och han fullföljde sin plan med outtröttlig energi och med
den framgång, att vidsträckta sumpmarker av honom er-
’) Publicerade av K■ G. Leinberg, Bidrag till kännedomen af vårt
land, I s. 34 ff.
2
) Född 1704, student 1724, präst 1729, kapellan i Artsjö 1731,
kyrkoherde i Pielisjärvi 1740, död 1766.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
