Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Stenius d. ä. 179
övrades för odlingen och att hans exempel snart följdes
av allmogen. Stenius är sålunda den första grundläggaren
av kärrodlingen i denna del av landet, och som ett tecken
härpå hedrades han av sina tacksamma socknebor med
epitetet „Kärr-Jakob“ (Korpi-Jaakko). De erfarenheter han
vunnit som praktisk kärrodlare, meddelade han sedan i en
liten skrift, som trycktes i Stockholm 1742 undertitel „Kort
underrättelse Om Kjärr och Mossar samt deras nyttiande“.
J. Stenius den ä:s ekonomiska intresse inskränkte sig
icke till nyssnämnda område för hans verksamhet, utan
omfattade snart hela landet. Det är betecknande att han
ansåg odlingens upphjälpande för ett högre krav än
den prästerliga verksamheten i Pielisjärvi, på vilket om-
råde han för övrigt arbetade med samma okuvliga energi
och framgång för höjandet av bildningen och för sedernas
förbättring. Han lämnade emellertid på eget bevåg sitt
kyrkoherdetjäll och begav sig till Helsingfors för att med
dåvarande landshövdingen i Nylands och Tavastehus län
A. J. Nordenskiöld och general Aug. Ehrensvärd, som
ledde fästningsbyggnaderna i landet och tillika var högsta
ledare av kanaliseringsarbetena, överlägga om verksamma
åtgärder för landets ekonomiska uppsving. Den sistnämnde
anlitade också honom för kärr- och mossodlingsförsök samt
andra rön på sin arrendegård och som rådgivare vid de åt
honom anförtrodda strömrensningsarbetena, vilkas ledning
efter Sam. Chydenius’ ovan omtalade död hade uppdragits
åt Stenius’ son, Jakob S. d. y.
Snart fann Stenius sin närvaro nödvändig vid riks-
dagarna i Stockholm för att där i själva avgörandets centrum
kunna verka för sina ekonomiska planers genomdrivande.
Och även nu förstod han att övervinna alla hinder och in-
ställde sig vid riksdagarna 1761 och 1764 samt förmådde
där göra sin röst hörd, ehuru han ingendera gången kunde
anses som fullt laglig representant för sitt stånd och ehuru
Borgå konsistorium på allt sätt motarbetade honom. Vid
båda dessa riksdagar kämpade han ihärdigt för försvars-
verkets iståndsättande, lanthushållningens förbättring och
en ny rättvis skattläggning i Karelen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
