Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 Det ekonomiska tidevarvet.
orsakerna till Mossa på ängarl motsats till faderns
var svaret, undertecknat „Idog och Redlig", mycket kort,
men erhöll icke dess mindre den av akademin utfästa
belöningen, guldmedalj, ehuru bland annat så framstående
ekonomer som Nordenskiöld och Anders Chydenius voro
bland de tävlande. Akademins sekreterare P. Wargentin
skrev, att de övriga svarsskrifterna endast kunde anses
som kommentarier till vissa punkter i Stenius’ svar. Han
uttalade vidare sin förvåning över att fader och son
voro av så olika principer i den frågan samt utbad sig
även i andra ekonomiska ämnen rön och försök, enär han
av det inlämnade provet hade sett, att Stenius var väl
vuxen att ingiva sådana. Denne lovade också samla ytter-
ligare rön och försök, men vetenskapsakademins handlingar
bevara dock intet vittnesbörd om att han skulle fullgjort
sina löften.
När Stenius d. y. hade avslutat sina strömrensnings-
arbeten i Österbotten och återvänt till akademin, säges han
därstädes begynt undervisa i
t
de honom tillhöriga ämnen.
Men hans vistelse vid akademin blev ej heller denna gång
långvarig. Redan vid slutet av vårterminen 1767 begärde
han konsistorii vittnesbörd i avsikt att söka någon honom
anständig syssla i Borgå stift, där han lät viga sig till präst.
Konsistorium gav honom ett ampelt lovord för „mogen och
grundlig insikt och erfarenhet, förenat med ett rättskaffens
nit för fäderneslandets tjänst och ungdomens förkovran*’ *).
Redan följande år erhöll han enhällig kallelse till sin faders
efterträdare som kyrkoherde i Pielisjärvi, och som sådan
verkade han ännu i fyra decennier i dennes fotspår för
traktens ekonomiska förkovran
genom torrläggning av kärr,
fällning av sjöar och forsrensningsarbeten. Särskilt med
avseende å sistnämnda verksamhet, som han här fortsatte
med tillgodogörande av sin rika erfarenhet från Österbotten,
fick han namnet Fors-Jakob (Koski-Jaakko)
2
). Det var
0 Registratur
18
/„ 1767.
2
) Under titeln Jaakot har den finska poeten J. F. Lagervall
skrivit en kort berättelse om de båda Steniernas samhällsnyttiga verk-
samhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
