Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomisk hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Stenius d. y. 181
ling „Academiskt Snille-Yrke Om Bästa sättet, at
anlägga Fors-
byggnader på grund af vilket arbete han ännu samma år blev
kallad att i den avlidne Sam. Chydenius’ ställe såsom mekanicus
förestå det anbefallda strömrensningsarbetet i Björneborgs län.
Två år senare blev han förflyttad till Österbotten, för att där-
städes ha uppsikten över
dylika arbeten.
Medan han ännu var upptagen med dessa rent praktiska
sysselsättningar, infann han sig vårterminen 1760 i Åbo och
ansökte docentur i kemi eller naturalhistoria, vilka ämnen han
likvisst på fakultetens föreställning utbytte mot mekanik och
hydraulik såsom närmast överensstämmande med den åt honom
anförtrodda
inspektionen över
forsrensningarna i Österbotten Ö-
Härtill utnämndes han också 1760, vilken docentur han emeller-
tid ej blev i tillfälle att tillträda förrän i april 1767, enär till-
synen över strömrensningarna ända till dess
tvang honom att
vistas i Österbotten.
Jämte sin fader infann sig Stenius d. y. vid riksdagen
1761 och författade på hans tillskyndan samt inlämnade
till den finska deputationen ett digert och grundligt be-
tänkande „Plan til Communications befordrande ifrån Sinus
Botnicus til Savolax, Svenska Carelen och norra delen af
Tavastland“ 2
). Det innehöll ett storslaget projekt till en
kanalled mellan Uleåborg och Karelen samt norra Tavast-
land. Idén var ej ny,
den hade tidigare framställts av S.
Chydenius och andra. Men den hade ej förut blivit så
grundligt planlagd, så övertygande motiverad, så omsorgs-
fullt kalkylerad. Därtill kommer att Stenius i sitt betän-
kande var i tillfälle att tillgodogöra sig sin faders fullstän-
diga kännedom om de ifrågavarande landsdelarnas förhål-
landen och ekonomiska utvecklingsmöjligheter. Stenius’
stora projekt ledde dock lika litet som de tidigare till det
åsyftade resultatet. Härför saknades framför allt nödiga
medel.
Vid denna tid företog sig Stenius d. y. i likhet med
sin fader att besvara vetenskapsakademins prisfråga „0m
:
) Cons. Prot.
12
/7
1760.
2
) Ett referat av aktstycket av E. G. Paltnén ingår i Historiallinen
Arkisto, VII s. 152 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
