Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anders Chydenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Det ekonomiska tidevarvet.
Härmed hade Chydenius träffat en av frihetstidens
sårbaraste punkter, och vad han här
säger, kan tillämpas
även på senare s. k. frihetsepoker, icke minst i hans eget
fädernesland.
Om Chydenius i tvångslagstiftningen såg roten och
upphovet till alla missförhållanden i samhället, så fann
han å andra sidan i friheten det enda verksamma bote-
medlet. Friheten var „tvångets egentliga motgift I*. Men
Chydenius insåg till fullo, att friheten var ett ord, som
ofta missbrukades även av dem, som företrädesvis buro
detta namn på tungan. I det speciella fall, varom fråga
var i Chydenius’ skrift, förstod han med frihet den förmån
var medborgare borde genom ett rikes lagar och författ-
ningar äga, att befordra egen sällhet så långt, att han intet
stöter sina medborgares eller hela samfundets sällhet.
Definitionen kan ju i och för sig icke anses synnerligen
lyckad, så länge icke den gräns närmare fixeras, vid vilken
det egna jagets sällhet kommer i kollision med allmän-
hetens väl. Chydenius fann sig därför föranlåten att när-
mare bestämma de lagar, som han ansåg nödvändiga för
ett samhälles bestånd, och de som
syntes överflödiga och
hindrande för den mänskliga friheten.
„Jag vill allra minst, säger han, röra vår regementskonsti-
tution, jag vördar våra dyrt besvurna grundlagar, jag vill intet
göra inbrott i dem, som angå våra moraliska
gärningar enligt
Guds och naturens lag, ej heller dem, som efter naturens ordning
skilja mitt och ditt, jag lämnar änteligen de lagar uti sin helgd,
som till ett samfunds upprätthållande finnas nödvändiga och i
alla samfund och tider därföre måste vara oombytliga".
Det fanns till och med Chydenius själv nära stående om-
råden, där han fann att de bestående lagarna icke voro tillfyllest-
görande eller icke tillämpades med tillräcklig stränghet. Så
klagade han att gudlösheten alltmer grep omkring sig, särskilt
inom ämbetsståndet. Han fordrade av alla en rätt gudsfruktan,
begående av Herrans heliga nattvard m. m. och frågade, varför
uppsikten i denna punkt var så lam och om den icke kunde
förbättras? Någon frigörelse på det kyrkliga tvångets område
ville Chydenius således ej veta av, hellre då skärpa detsamma.
Chydenius eftersträvade således närmast en ekono-
misk frigörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
