Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anders Chydenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Chydenius. 201
Utom de lagar han, såsom nämndes, hade betecknat som
alldeles oryggliga, återstod, säger han, „en otrolig mängd av
ekonomiska och politiska lagar och författningar i Sverige, dem
jag som en fri svensk man i bästa
välmening dristar omröra,
intet i avsikt att tadla, än mindre upphäva dem, utan allenast för
att giva dem, som hava makten i händerna, någon anledning
att tänka på detta
viktiga ämne, huruvida sådana kunde tåla
minskning eller alldeles indragning I*. Vilka lagar han härmed
närmare åsyftade, framgår av ett annat yttrande: „Månne icke
lanttullar, skrå- och myntordningar, lanthandel, produktplakater,
stapelstäder, privilegier, societeter, kompanier m. m. behövde en
närmare
granskning, så att en svensk man hunne lära känna
sina skyldigheter och i övrigt bleve fri för oskäligt tvång och
egennyttans tyranni ?“
Det fanns enligt Chydenius samfund, som ägde helt
få eller alldeles inga sådana lagar, utan överlämnat i natu-
rens händer allt detta, och dessa hade hunnit till den höjd
av lycksalighet, som ett rike i
timmelig måtto kunde önska
sig. Chydenius nämnde icke, vilka dessa lyckliga samfund
med inga lagar voro. Det var Holland och England, som
utgjorde föredöme för den tidens svenska ekonomiska för-
fattare, men i intetdera av dessa länder befann man sig
vid denna tid i detta lyckliga laglösa tillstånd på det eko-
nomiska området, som föresvävade Chydenius som det
statliga idealet. I någon av sina skrifter uppställde Chydenius
Kina som ett mönster och
syntes på allvar förutsätta,
att det i mångt och mycket stod framom de europeiska
kulturstaterna. Det är svårt att veta, vad vittnesbörd man
skall giva ett sådant uttalande, men säkert är, att man
flerstädes i Chydenius’ politiska skrifter möter ett svärmeri
för naturtillståndet. Ett sådant svärmeri låg ju i tidens
anda, det fick ju icke långt senare sitt mest prägnanta
uttryck iJ. J. Rousseaus skrifter. Men hos Chydenius
framträdde det säkert som ett uttryck av tidens naturveten-
skapliga riktning. Vid tiden för denna skrifts författande
sysslade han ännu med naturvetenskapliga problem och
sände bland annat till vetenskapsakademin ett „Physiskt
Theorem“*), som dock ej befordrades till tryck. I hans
’) Publicerat av Georg Schauman i „Biografiska undersökningar
om Anders Chydenius" s. 509.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
