Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anders Chydenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 Det ekonomiska tidevarvet.
rojalistiska ståndpunkt. Man finner fortfarande lika oför-
ställda uttryck av denna rojalism och stora beundran för
konungen i tvenne i manuskript bevarade tal vid invig-
ningen av Vasa hofrätt 1776, och på en fest i Gamlakarleby
på Gustaf III:s födelsedag 1778, närmast med anledning av
att de österbottniska städerna hade fått behålla sin under
frihetstiden beviljade stapelfrihet
1
).
Av talen bildar särskilt det senare ett märkligt komple-
ment till det nyssnämnda vid kröningsfesten och verkar
än mer övertygande, enär framställningen alltigenom är
mera saklig och mindre retorisk än i det förra talet. Ännu
sju år efter tronbestigningen var Chydenius’ beundran lika
oförställd. Han fann att allt var stort, vad vår Gustaf 111
hade uträttat. Han stod redo att försvara revolutionen
genom att uppvisa frihetstidens vrångbild.
„Det stod illa till i Sverige, säger han, då Gustaf emottog
riksspiran. Vi voro alla så
sysslosatta med riksstyrelsen, att
prästen ville glömma bort sin bok, köpmannen sina räkenskaper
och bonden drogs ifrån plogen in uti riksdags-conclaven. Alla
ville styra men ingen lyda. Friheten hade under en 50 åra för-
vandling redan så vanskapat sig ifrån sitt första lynne, att där
var föga mera i behåll av den första friheten än blotta namnet.
I så bekymmersam ställning syntes mera ingen hjälp möjelig, alla
som med sammanhang sågo in uti sakerna, beklagade Sveriges
öde, men små
själar och sölade
hjärtan trodde den rätta gyllene
tiden vara inne, då man på medborgares frihets bekostnad fick
utöva det vidsträcktaste självsvåld man ville. Just i en sådan
tidpunkt, då inbördes agget begynte att jäsa över alla bräddar
och riket hotades med den fullkomligaste anarki, då
tog vår
Gustaf själv i betslet; himlen som ännu tänkte på Sverige, gav
honom mod i bröstet, och framgång i dess företagande, att tygla
självsvåldet och egennyttan. Kuren var hård. Den förvirrade
riksstyrseln, som låg i själtåget, måste helt och hållen
stöpas
om, men Gudi lov utan livs- och blodspillan och med den verkan,
att den äkta, den urgamla friheten kvicknade och fick nytt liv,
och vi kommo lyckeligen ifrån mycket huvudbryderi och fingo
uti vår stora konungs skugga var och en sköta sin syssla. Ett
storverk av vår konung som uppväckt hela Europas förundran,
och gjort honom icke mindre vördad än fruktad, så vitt Gustafs
namn och dater hunnit bliva bekanta i hela världen."
’) Publicerade av G. Schauman, a. a. s. 542 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
