Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anders Chydenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Chydenius. 227
Vid samma tid framträdde på dagordningen en annan
fråga, som livligt fängslade Chydenius’ uppmärksamhet. I
tidningspressen begynte en diskussion om tjänstehjons-
frågan jämte förslag om restriktiva åtgärder mot den tjä-
nande klassen. Spörsmålet hade i själva verket stått på dag-
ordningen under hela frihetstiden och yttrade sig i allmänna
klagomål över brist på arbetskrafter, som lade hinder i
vägen särskilt för jordbrukets höjande. Även i vårt land
hade, såsom framhållits i föregående kapitel, tid efter annan
klagan höjts över den
knappa tillgången på arbetare för
jordbruket, varför också hos oss framlagts förslag till åtgär-
der för ökandet av arbetsstocken, vilka ofta mera togo
hänsyn till det goda ändamålets vinnande än arbetarnes
eget bästa. Chydenius själv hade redan år 1761 i en i
manuskript bevarad kortare skrift „Om Tienstefolckets för-
delning genom Låttkastning eller annat ohvilckorligit sätt,
och en stadgad Legohions lön äro med wåra Grundlagar
enliga, Moraliter billiga och Riket nyttiga ?“ x
) uttalat samma
grundtankar, till vilka han nu återkom i en från trycket
utgiven utförlig utläggning Tankar Om Husbönders och
Tienstehions Naturliga Rätt (1778). Den är liksom den
föregående broschyren en tillämpning av Chydenius’ fri-
hetsprogram, i detta fall på förhållandet mellan husbön-
der och tjänare. Det var en undersökning, huruvida det
månde överensstämma med borgerlig frihet, rikets grund-
lag och dess sannskyldiga nytta att tvinga obrottsliga ar-
betare till årstjänst, att fastställa deras löner och att för-
dela tjänstefolk efter lott husbönder emellan. Chydenius
tillägnade sin skrift konung Gustaf 111, på vars mäktiga
understöd han räknade i kampen för tjänstefolkets natur-
liga rätt. Ty det var på naturens och de naturliga rättig-
heternas ståndpunkt han ställde sig i denna skrift törhända
mer än i någon av de föregående. Han pläderade för en
„säkerhetsakt för arbetare", vilken för evärdeliga tider upp-
hävde alla inskränkningar i deras friheter, men i stället
gåve dem inga andra förmåner än dem naturens herre
*) Publicerad av G. Schauman, a. a. s. 502 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
