Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anders Chydenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 Det ekonomiska tidevarvet.
skänkt dem med födseln, att vara frie jordens innebyggare,
som hade lov och säkerhet att sörja för sig och de sina,
giftas och bo på jorden. Chydenius’ förslag till frågans
lösning var lika enkelt som kort:
„
Emedan alla tid etter annan utkomna stadgar om
tjänste-
hjonen icke finnas till fullo försvara den borgerliga frihet, som
svenska undersåtar tillkommer, ej heller leda till det rätta ända-
målet, som är rikets styrka och förkovring, så vill Kongl. Maj:t
hava dem alla till alla sina omständigheter upphävna, och för
intet gällande förklarade, undantagande vad uppsägnings- och
flyttningstiderna beträffar, som efter gammal vanlighet än fram-
gent kunde bibehållas, och lämna det i varje undersåtes egen
frihet, så
tjänare som husbonde att med varandra överenskomma,
det bästa de gitta, antingen om årstjänst eller dagalön, till det
pris, som de sinsemellan kunna träffa/
Det var, såsom Chydenius själv säger, ett förslag
byggt på den äkta frihetens pelare, det stod där helt naket
utan annat stöd än friheten. Det enda man kunde an-
märka, är att han icke utmönstrade även uppsägnings- och
flyttningstiderna, ty de stämde ju dock icke överens med
hans fria
system i övrigt. Även kan man ju förvåna sig
över att Chydenius på 1778 års riksdag var med om att
lagstifta i frågan, ja till och med åtog sig att författa ut-
skottsbetänkandet. Att uppträda för absolut och obegränsad
frihet och ändock på samma gång vara med om att lag-
stifta, var ju en uppenbar inkonsekvens. Chydenius råkade
också i det svåra dilemmat att vid avfattandet av präste-
ståndets utlåtande skriva stick i stäv mot sin egen åsikt
i frågan.*) Utgången blev också en helt annan än han
hade önskat och eftersträvat.
Chydenius’ broschyr i ämnet hade även framkallat
såväl motskrifter som
gensagor i
pressen, särskilt i tid-
ningen Dagligt Allehanda, och han fick ännu i talrika
svaromål hävda sin ståndpunkt i frågan mot en mängd
anonyma angrepp. I dessa sina tidningsuppsatser vid-
1
) Jfr G. Schauman, anf. arb., s. 307.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
