Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anders Chydenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 Det ekonomiska tidevarvet.
års riksdag mot försöken att alltmer inskränka ständernas
inflytande. Men av allt vad man kan finna, förblev han
under hela senare delen av sitt liv en trogen och över-
tygad monarkist.
Lägger man till Chydenius’ kyrkliga rättrogenhet
yttermera hans monarkistiska statsideal, blir hans ekono-
miska frisinne ännu sällsammare. I alla hithörande frågor
hade han fullständigt brutit med all tradition och all kon-
tinuitet. Hans ståndpunkt var icke blott radikal, utan rent
av revolutionär. Han ville icke blott reformera utan upp-
häva alla ekonomiska lagar och författningar och införa
ett fritt naturtillstånd, överlämnande åt envar att göra
och låta bäst han gitte. Han såg endast tvång på det
ekonomiska området, tvång av skrån, privilegier, monopol,
förbud och inskränkningar av alla slag, men han ville ej
gå någon medelväg för att söka mildra tvånget, utan med
ens ersätta detsamma med fullständig och obegränsad
frihet. Natur och frihet voro hans lösen, naturen var hans
förebild och den frihet han såg i den, ville han även in-
föra i samhällslivet. Han fann att allt i naturen ordnade
sig utan lagar och författningar, varför skulle ej då män-
niskosamhällena kunna lämnas helt och hållet åt sig själva?
Sådan var grundtanken i Chydenius’ ekonomiska
skriftställen. Denna princip hade han så gott som från
första början klar för sig och han förblev den orubbligt
trogen. Den möter ännu i hans sena ålderdoms skrifter.
Man kan helt säkert i densamma se ett utslag av den
för tiden allmänna naturvetenskapligt-ekonomiska riktnin-
gen. Vi ha sett hur han liksom de flesta av tidens natur-
vetenskapligt-ekonomiska skriftställare började sin förfat-
tarebana med ekonomiska rön, vilka han insände till veten-
skapsakademin, därmed besvarande av densamma utfästa
prisfrågor. De första av dem voro rön och experiment
i tidens vanliga stil. Det var också en av vetenskaps-
akademin uppställd prisfråga, som föranledde hans första
försök på samhällsproblemens område, frågan om orsa-
kerna till folkutflyttningen. Redan i denna intressanta
skrift möter man, såsom ovan skildrats, de grundtankar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
