Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Naturvetenskapliga forskningsfärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 Det ekonomiska tidevarvet.
myndigheterna vände sig, betvivlade emellertid att den
fattige pilgrimen skulle varit i tillfälle att
göra några obser-
vationer, då han icke ägde några vetenskapliga hjälpmedel
till sitt förfogande. Niebuhr å sin sida trodde, att Ross
hade gjort språkliga anteckningar och att han, om det
lyckats för honom att återvända till hemlandet, skulle med-
fört viktiga bidrag till kännedomen om nygrekernas, mu-
hammedanernas och judarnas folkspråk, ty det var detta
han förnämligast hade studerat under personlig beröring
med dessa folkslag *).
Först under senaste tid har forskningen framdragit
namnet på en länge bortglömd finländsk vetenskaplig rese-
när Anton Rolandsson Martin 2
), vars forskningsfärder
gällde själva norden. Martin har av eftervärlden blivit
kallad Sveriges förste Spetsbergsfarare. Hans förnämsta
arbete var en under Spetsbergsfärden förd dagbok.
Martins studentår i Åbo inföllo under den tid, då den natur-
vetenskapliga riktningen hade kommit till genombrott, och själv
greps han snart av den nya rörelsen och fattade särskilt en liv-
lig håg för botaniken. I början av 1750-talet företog han, enligt
sina egna självbiografiska anteckningar, flitiga och vidsträckta
exkursioner i naturalhistoriskt och framför allt botaniskt syfte
och fann därvid åtskilliga för den finska floran nya växter. Vid
akademin åhörde han Leches, Kalms och Mennanders föreläs-
ningan
År 1753 begav sig Martin till Stockholm, där han på grund
av till vetenskapsakademin inlämnade uppsatser blev dess „ämne-
sven“. Från hösten 1756 fortsatte han sina studier i Uppsala
och blev Linnés lärjunge. Han vann redan samma höst dennes
stora bevågenhet genom upptäckten av en mossart, som visser-
ligen tidigare varit känd, men ej på länge hade blivit funnen.
På Linnés
uppmaning gjorde han denna mossa till föremål för
*) Wilhelm Ross som orientalist och resande har utförligt teck-
nats av Arth. L. M. Hjelt i Länsi-Suomi IV.
2
) Född 1729, student i Åbo 1745, i Uppsala 1756, medicine kandi-
dat 1761, död 1785.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
