Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 Det ekonomiska tidevarvet.
filosofin. Men något mer än ett högst magert och torrt
skelett giva de icke.
Sedan Mesterton anvisat huvudpunkterna, överlämnade
han åt sina lärjungar att utfylla detta skelett. Granskar
man närmare de till ett 90-tal uppgående disputationer,
som utkommo under Mestertons presidium, finner man att
de flesta utgöras av detaljstudier på den wolffska filoso-
fins område. Dessa talrika avhandlingar utgöra ett oför-
tydbart vittnesbörd om det livliga intresse, varmed denna
filosofi omfattades vid vår akademi. De kunna visser-
ligen icke vare sig kvantitativt eller kvalitativt uthärda
någon jämförelse med de arbeten, som samtidigt utgåvos
i ekonomi och naturvetenskap, men de utgöra i varje fall
en nog så anmärkningsvärd grupp i den för tiden moderna
litteraturen.
Naturligtvis fanns det bland Mestertons lärjungar även
flere, som sysselsatte sig med den nya filosofin i största all-
mänhet. Så pläderades i en akademisk exercitie om definitions-
teorins illustrerande genom matematiska exempel av Arvid Favo-
rin (1757) för användningen av Wolffs matematiska metod även
i de filosofiska vetenskaperna och påpekades dess
nytta och nöd-
vändighet särskilt i logiken. Det var samma sak som redan
den första wolffianen vid vår akademi Johan Welin hade sökt
bevisa i sitt arbete om sambandet mellan logiken och mate-
matiken *).
Den nya filosofin skulle icke ha förmått
göra sig gällande
under detta praktiska tidevarv, om man ej skulle kunnat förete
dess nytta i ett eller annat avseende. Man möter därför flere
avhandlingar, i vilka denna uppgift är den genomgående. Det
gällde filosofins nytta i allmänhet, såsom bland annat framhölls
i filosofiska teser av Sven Nybelin (1757), vilken särskilt på-
pekade hur nyttig filosofin var för att kunna leva väl och klokt
och hur förträffligt den tjänade till att dirigera fria handlingar.
Men den var icke blott gagnelig för levnadskonsten i
gemen,
utan även för många speciella ändamål.
Liksom vidkommande filosofin i allmänhet, ville man även
visa nyttan av de särskilda filosofiska disciplinerna. Svårast var
detta beträffande den filosofiska metafysiken eller ontologin,
som den benämndes i det wolffska
systemet. En av Mestertons
elever klagade i en avhandling om metafysikens nytta och nöd-
’) Jfr mitt anf. arb. s. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
