Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Mesterton. 289
vändighet
x
) över dess dåliga anseende hos samtiden, som an-
såg densamma endast vara dårskap, skugga och stoft. Den hade
råkat i vanrykte genom skolastikerna, men hade återupprättats
av Leibnitz och Wolff och ställdes nu av desamma i spetsen
för de filosofiska disciplinerna som den främsta av dem alla,
utan vilken man ej skulle kunna erhålla någon säker och solid
kunskap om någon av de övriga, ja var till och med nödvändig
för de icke filosofiska disciplinerna.
En av Mestertons lärjungar sysslade bland annat med un-
dersökning av de ontologiska begreppens användning i medici-
nen
2
). Huvudsaken synes dock ha varit att uppvisa den nya
wolffska metafysikens nytta för
teologin och
teologerna. I en
särskild studie berördes frågan, vilken nytta den andliga talaren
hade av logik och metafysik
3
). Och några år senare framträdde
en avhandling, som åtog sig att bevisa ontologins nytta i den
uppenbarade teologin
4
) och framhöll särskilt dess betydelse för
uppställandet av de teologiska systemen.
Var man en gång fullt övertygad om den nya filoso-
fins nytta och nödvändighet, kände man sig oförhindrad
att fördjupa sig i det wolffska systemets olika branscher.
Den wolffska metafysiken sönderfaller i fyra olika delar,
ontologi, kosmologi, psykologi och naturlig teologi. På
alla dessa områden rörde sig Mestertons lärjungar, och
därutöver yttermera på den praktiska filosofins gebit. Men
de flesta undersökningar möta dock på psykologins och i
all synnerhet på den naturliga teologins område. Man
intresserade sig synbarligen för erfarenhetsrön även på det
själiska området och för att med förnuftets tillhjälp söka
spekulera över de psykologiska problemen. Detta ansågs
ännu på denna tid ur teologisk synpunkt så förgripligt,
att en undersökning om den förnuftiga själens ursprung
av en av Mestertons lärjungar råkade ut för tidens teolo-
’) De utilitate et necessitate Metaphysicae av Sven Algeer (1752).
2
) De usu notionum directricium in arte medica av M. F. Both-
nerus (1753).
3
) De usu quem praestat cognitio logices et metaphysices oratori
sacro av Jonas Holm (1756).
4
) De usu ontologiae in theologia revelata av J. H. Hallenberg
(1760).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
