Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 Det ekonomiska tidevarvet.
Att kämpa mot sådana verkligt fria religiösa riktnin-
gar hade även Mesterton mobiliserat sina lärjungar, och
bland de akademiska avhandlingarna under hans presi-
dium funnos även flere apologetiska och polemiska, dels
sådana som försvarade den kristna religionens sanningar
mot ateister och fritänkare, dels sådana som särskilt syss-
lade med de materialistiska lärorna eller vände sig mot
någon av förkämparne av desamma.
Man såg icke utan fruktan den överhandtagande natura-
lismen, som ville avskaffa hela den kristna religionen, och med
avsky nämndes som religionens värsta fiender en Fr. Puccio,
Edv. Herbert de Cherbury, vilken ansågs som själva ledaren
av dessa
balatronum, M.
Tindal, J. Bodin, John Toland, P. Chau-
vin m. fl. av tidens frisinnade andar.
En särskild akademisk exercitie var riktad mot den kände
engelska filosofen Thomas Hobbes’ religiösa åsikter x
), vilka voro
antiwolffska i den mening, att Hobbes’ förnekade att människan
skulle kunna veta något verkligt vare sig om Gud eller hans
egenskaper. Detta var naturligtvis en svår irrlära för anhängarne
av Wolffs naturliga teologi
2
).
Den naturliga teologin ter sig sålunda som en av de
sällsammaste företeelserna på filosofins och det allmänna
betraktelsesättets område på denna tid. Ohållbarheten av
dess vetenskapliga grundval hade ju redan påvisats av
Pehr Forskål i hans i det föregående omtalade kritik av
hela det wolffska systemet. Men intet tecken tyder på att
denna kritik, om den alls blev känd här, på något sätt
skulle hämmat dess utbredning hos oss. Wolffianismen
gjorde allt större framsteg, och den naturliga teorin vann
slutligen insteg även i den teologiska fakulteten. Mesterton
själv utbytte mot slutet av perioden sin filosofiska profes-
sur mot en teologisk lärostol och sökte därefter så gott
x
) Exercitium academicum sobrias exhibens cogitationes circa ideas
nonnullas Thomae Hobbesii philosophi Malmesburgensis, de Numine ejus-
que cultu, nec non de libertate, necessitate, casuve fortuito av Magnus
Åker
stedt (1757).
2
) Jfr ovan sid. 258.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
