Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Mesterton. 291
avhandling sökte leda i bevis, att ej heller förnuftet var okun-
nigt om Gud *).
Ett stort antal av lärdomsproven för Mesterton
sysslade
med Guds egenskaper såväl i allmänhet som envar för
sig.
Också för desamma sökte man bevis såväl i naturen som män-
niskolivet, bland annat ådagalades i en gradualavhandling, att
Guds vishet och godhet bevisades av människans okunnighet
om kommande
ting
2
).
Av den naturliga teologin, sådan den framträdde vid
Åbo akademi under denna period, får man intryck, att
den ville vara något slags hjälp åt den uppenbarade teo-
login, medföra åt densamma nya impulser och nya bevis-
ningsmetoder, men ingalunda ställa sig i strid med den-
samma. Man gjorde visserligen anspråk på erkännande
av denna naturliga teologis berättigande och av dess nytta
och gagn även för den uppenbarade teologin, men man
ville ingalunda på något sätt försvaga den uppenbarade
teologins betydelse till förmån för den naturliga. Tvärtom
kan man
säga, att den nya teologin ställde sig i ledet
bland kämparne för religionen och lutherdomen mot tidens
överhandtagande rationalistiska och materialistiska tenden-
ser. Den naturliga teologin skulle just utgöra bryggan
mellan den naturvetenskapligt-filosofiska och den teologiska
världsåskådningen. Man ansåg visserligen att den natur-
liga religionen i och för sig var fullkomlig och att den,
som noga följde densamma, kunde komma till en sann
och varaktig lycksalighet. Men man ville därför ingalunda
bestrida nödvändigheten av en uppenbarad religion eller
förneka att man förnämligast på denna väg kunde vinna
själens frälsning. Fasthållande vid en sådan kompromiss,
drog man däremot på det livligaste i härnad mot dem,
som hade avancerat något längre från denna ståndpunkt
och i religiösa ting hyllade s. k. materialistiska eller natu-
ralistiska åsikter.
*) De ratione Deum non ignorante av G. Chr. Lignell (1750).
2
) De sapientia et bonitate Dei in ignorantia hominum circa even-
tus futuros conspicua av Sven Algeer (1754).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
