Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 Det ekonomiska tidevarvet.
avlönade teologiska lärostolarna, men i regeln slogo sig i
ro, när de hade hunnit detta mål. De åtnöjde sig för det
mesta med att hålla sina föreläsningar och tentera de
blivande prästerna, men för vetenskapliga teologiska under-
sökningar och teologiskt författareskap intresserade de sig
vanligen ej mer. Sådant var förhållandet även under denna
period.
Endast några år efter Mennanders avgång från den
teologiska fakulteten, intog en ny representant för de exakta
vetenskaperna plats i densamma. Det var den redan i det
föregående omtalade berömde matematikern och fysikern
Jacob Gadolin. Här verkade han i flere decennier, tills
han omsider under slutet av sin levnad hamnade på den
av honom så livligt åtrådda biskopsstolen. Men ehuru
hans teologiska bana omfattade en vida längre tidrymd än
den naturvetenskapliga, inföll dock hans betydande veten-
skapliga produktion under den tid han innehade professio-
nen i fysik. Till den teologiska vetenskapen och religiösa
litteraturen har han icke lämnat några nämnvärda bidrag.
Gadolins ståndpunkt i teologiska frågor var densamma
som Brovallius’ och Mennanders. Liksom dessa sökte han
sammansmälta naturvetenskaplig och teologisk världsåskåd-
ning, uppträdde som de mot ateister och gudsförnekare
och sökte kunskap om naturens hemligheter i den heliga
skrift. Han djärvdes lika litet som de nämnda företrädarne
draga konsekvenserna av de
naturvetenskapliga lärorna,
utan stapplade på en uppkonstruerad medelväg mellan tro
och vetande.
Gadolin åtnjöt emellertid i hög grad prästerskapets
förtroende. Han valdes gång på gång till riksdagarne som
representant för Åbo stifts prästerskap. För detta värv
intresserade han sig också mycket. Liksom Brovallius på
sin tid uppträdde han som en av hattpartiets ledande män,
invaldes i utskotten och erhöll förtroendeuppdrag av stän-
derna. Han var jämte Mennander och Chydenius en av
de mest bemärkta av vårt lands riksdagsmän under denna
period.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
