Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 Det ekonomiska tidevarvet.
I en annan avhandling undersöktes den moraliska nyttan
av musiken 1
), en betraktelse som stod i det närmaste samklang
med frihetstidens åskådning på konstens område.
Under frihetstiden var det ock helt naturligt, att man in-
tresserade
sig för spörsmål sådana som om frihetens mått 2
), om
furstens rätt, då medborgarne icke kunna enas
3
) o. s. v.
Liksom under Scarins tid behandlades fortfarande även av
Bilmarks lärjungar en hel mängd juridiska spörsmål hämtade
såväl från naturrätten, statsrätten, civilrätten, ja till och med från
den mer speciella straffrättens område
4
). Det var frågor om
lagarnas förpliktelse, om lagkollisioner, om de naturliga lagarnas
olikhet, om maktmissbruk, om fyllnadsed och andra dylika spe-
cialfrågor.
På natur- och folkrättens område var Pufendorff den
främst erkände auktoriteten. Även Wolffs politiska åsikter synas
fortfarande varit uppburna. Det enda i egentlig mening nya,
som i dessa avhandlingar fäster uppmärksamheten och bör fram-
hållas, är att de utvisa studier och kännedom om de moderna
franska populärfilosoferna, särskilt Montesquieu, vars berömda
arbete „L’esprit des loix“ ofta citeras i nyssnämnda disserta-
tioner. Också andra moderna författare på hithörande område
voro kända vid akademin i Åbo redan under denna tid, bland
andra Fénelon, Vattel, Bielfeld, Hume m. fl. I så måtto förete
de populärfilosofiska och politiska arbetena under Bilmarks
ledning en modernare prägel än motsvarande under Scarins tid.
Bilmark synes även på detta område ha intresserat sig för de
nyaste strömningarna.
Större frändskap rådde mellan de historiska avhand-
lingar, som sågo dagen under Bilmarks ledning och mot-
svarande under Scarins tid. Bilmark hade genom köp för-
värvat dennes efterlämnade manuskript, och M. G. Schy-
bergson har påvisat, att flere av de genom Bilmark in-
spirerade avhandlingarna utgöras av bearbetningar efter
dessa manuskript
5
). De storartade initiativ och de själv-
J
) De usu musices morali av Joh. Henr. Mechelin (1763).
2
) De mensura libertatis av Carl Ingman (1764).
8
) De jure principis circa conscientiam civium erroneam av H. H.
Wallerian (1770).
4
) Den juridiska professuren innehades under hela denna period
av Olof Pryss (f. 1708, d. 1785), men under hans presidium framträdde
ej ett enda akademiskt specimen.
») Jfr Historien vid Åbo universitet, s. 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
