Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ekonomins inverkan på övriga vetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Bilmark. 317
ständiga och samvetsgranna forskningar, som Scarin lade
i dagen, synas icke i samma grad förefinnas Bilmark. Han
gick mer osjälvständigt i sin företrädares fotspår. Tagande
lärdom av misslyckandet av dennes många litterära planer,
ställde han målet mindre högt och fick därför enhetligare,
om också anspråkslösare resultat.
Liksom under Scarins tid blev det Skandinaviens och Fin-
lands äldre historia, varpå Bilmark riktade sina elevers uppmärk-
samhet. De mest antikvariska, vilka följaktligen mycket påminte
om Scarins metod, voro undersökningarna på den skandinaviska
forntidens område. Bilmarks
lärjungar sysslade bland annat med
de gamla hyperboreernas sedelära ‘), skrevo om de gamla gö-
ters „enviges bardalekar och den ort, som de med sin blod fär-
gat*
2
), vidare om turkarne som Skandiens äldsta folk
3
), om
hyberboreernas gamla druider 4
) o. s. v. De ha alla samma
antikvariska läggning som motsvarande avhandlingar under Sca-
rin. Rudbeck, Verelius, Peringskjöld och andra antikiserande
författare voro fortfarande huvudkällorna.
Framställningsmetoden gick förnämligast ut på att meddela
från alla äldre författare, vad de hade att förmäla om undersök-
ningsföremålet i fråga, och tilltron till desamma var tämligen kri-
tiklös. Bevisföringen stödde sig för det mesta på namnetymolo-
gier och språkliga likheter. Man fann likhetsdrag mellan de
mest heterogena språk och drog oberättigade slutsatser.
Som prov på hur långt man kunde gå i slutsatser, stödda
endast på namnlikheter, må anföras, att det finska namnet på
Åbo (Turku) uppfattades som ett bevis på att även Finlands
urinnevånare varit turkar och att ordet Samsös likhet med Sai-
men föranledde hypoteser om att det forna Samsö skulle varit
beläget i Finland.
Det bör dock medgivas, att även nyare mer kritiska källor
begagnades, bl. a. O. von Dalin, ja till och med Lagerbring,
liksom även nyare och mer intressanta historiska ämnen under-
stundom upptogos. Så behandlades det av nordmännen grun-
*) De disciplina morali veterum hyperboreorum av J. H. Lence-
sius (1764).
2
) De Samsöa, monomachia veterum Scandianorum celebri insula
av Andreas Björkström (1765).
3
) De Turcis, antiqvissimis Scandise populis av C. G. Broocman
(1766).
*) Vindicise veterum druidum hyperboreorum av Jonas Kellgren
(1769).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
