Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vältalighet och vitterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 Det ekonomiska tidevarvet.
de akademiska kretsarnas i Åbo estetiska betraktelser. Den
var tvärtom om också med många variationer den allmänt
gällande då för tiden. Det var några spridda utstrålningar
av den samtida fransk-klassiska estetiken, som
genom för-
medling av svenska eftersägare hade nått ända upp till oss.
Så är den nyssnämnda förkärleken för devisen och den
egendomliga uppfattningen av aestetiquen direkt hemma-
hörande hos de fransk-klassiska förebilder, vilka Abraham
Sahlstedt följde i sina kritiska skrifter. Närmast genljud
från den sistnämndes arbeten äro de estetiska åsikter att
anses, som fingo sitt uttryck i de här citerade akademiska
skrifterna, men de erhöllo hos oss en mycket stark bismak
av moraliserande, förknippad med ett lika starkt pointe-
rande av vitterhetens utilitetsvärde.
En sådan uppfattning kunde utan tvivel väl förlikas
med den rådande riktningen inom den övriga då tongivande
litteraturen, men icke bidrog den att väcka den poetiska
gnistan vid vår andliga härd i akademistaden. De impul-
ser, som nådde hit över från Stockholms långt rikare and-
liga centrum, fingo här ingen möjlighet att verka livgivande
och mana till efterföljd. Att den
nya vitterheten i Sverige
var känd hos oss, framgår ur de ovan citerade skrifterna.
Dalin nämnes till och med bland sådana godkända skal-
der, vilkas konst på samma gång var uppbygglig och
nyttig. Men i den av ekonomi mättade andliga luften i
Äbo, där uppfattningen av poesin därtill ännu var så trång
och begränsad, fanns knappast möjlighet för uppkomsten
av en verklig diktning.
Det enda slag av vitterhet, som under denna period
odlades i Åbo, var den officiella och akademiska festpoesi,
som jämte vältalighetsalster på prosa florerade vid alla
solenna tillfällen vid universitetet. Och sådana tillfällen
voro rätt ofta återkommande. Vid akademin firades alla
kungliga bemärkelsedagar, kanslersskiften, promotioner o. a.
med högtidliga festiviteter, till vilka även hörde prestatio-
ner i vältalighet och vitterhet. Det var en gammal tradi-
tion, som härvid följdes, och traditionell var även tonen
och stilen i de tal på vers och prosa, vilka vid slika till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
