Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vältalighet och vitterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 Det ekonomiska tidevarvet.
Utom orationerna ägde även talrika andra festiviteter
rum. I domkyrkan hölls en vokal- och instrumental kon-
sert under direktör C. Lennings ledning. Särskilda fester
höllos av stadens kavallerikår, av borgerskapet och av
studenterna, som hade inbjudit till bal i det nya Baerska
huset, för tillfället prytt med en devis, som föreställde en
bistock och en bisvärm, vilken följer sin vise. Överskrif-
ten utgjordes av orden „frihet och lydnad“.
Den betydelsefulla dagen firades även i
landsbygden. I
det föregående har redan nämnts det tal, som hölls av Anders
Chydenius vid kröningsfesten i Gamlakarleby. Även från andra
orter omtalas fester med underdåniga tal till de krönta majestä-
tens ära. I Helsingfors hölls på rådhuset ett genom trycket be-
varat tal av trivialskolans på orten dåvarande rektor, magister
Henrik Forsius, som berättade att stadens hedervärda handlande,
borgerskap och invånare av undersåtligt nit klätt sig i den dräkt,
som „Martis tappre söner bära“ och att Kongl. artilleribataljonen
på orten låtit „luntan käckt svinga och stycken ljunga och lustigt
dundra knall på knall till att utbreda dön och återskall till våra
grannar av det fröjdeljud, varav storfurstendömet Finland över-
flödar, samt visa det Mars ej vill och kan vara stilla, då Apollo
spelar och klingar på sin harpa“.
At borgerskapets fröjdebetygelser gav bataljonspredikanten
Joh. Helsingberg uttryck inför en förnäm och talrik samling av
stadens och fästningen Sveaborgs invånare. Också i hans tal
hälsades Gustaf 111 som den utkorade, den gudasände, som skulle
upphjälpa det av inbördes
split och tvedräkt i vanmakt försatta
samhället.
Till och med i Svea rikes huvudstad förnams en sär-
skild finsk hyllning vid
kröningsfestligheterna. I stora råd-
hussalen i Stockholm hölls nämligen den 14 juni 1772 av
den ovannämnde finska docenten Carl Gustaf Weman ett
finskt fägnetal (110-Puhe) inför en som det tyckes huvud-
sakligen finländsk publik, som då med anledning av krö-
ningen och riksdagen var församlad i Stockholm.
Talet
utgavs från
trycket med en vidfogad svensk över-
sättning och med en inledning, vari fägnesångaren i korthet redo-
gjorde för den finska runopoesins karaktär. Wemans runosång
hade en mer finsk karaktär än man vanligen finner i tidens kung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
