Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vältalighet och vitterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Akademisk vältalighet. 351
uttalade den önskan, att Gustaf skulle göra slut på parti-
oredan och införa en ny ordning i rikets styrelse, baserat
på ett „ostört och osöndrat samband emellan konung, råd
och ständer till ett
gemensamt regeringssätt, att varken
envälde, herraregering eller mångvälde ibland oss må upp-
komma".
Av konungens kända intresse för vetenskaper, lärdom,
vitterhet och snillebragder väntade Gadd en ny tid för
dem och hoppades att de nu skulle stiga till sin rätta höjd.
Men det första av allt var dock, att han skulle sätta en
gräns för självsvåldet, som hotade att leda till svenska
folkets fördärv.
Ett tidsenligare tal hade väl knappast kunnat hållas
vid detta tillfälle och säkert gav Gadd ett vältaligt uttryck
åt tankar och förhoppningar, som då voro allmänna, icke
minst i vår avlägsna del av Svea rike.
Gadds tal var icke det enda. På e. m. samma dag höll
fil. kandidaten Johan Brunnems en latinsk oration om Gusta-
vernas förtjänster om fosterlandet. Den 30 maj talade akade-
mins sekreterare M. Calonius om Gustafs dygder. På e. m.
samma dag uppläste fil. kandidaten Johan Henrik Kellgren sven-
ska verser över ämnet: „ Konung Adolf Fredriks ära fortplantad
hos hans efterträdare och son“. Den 1 juni höll kornetten J.
G. Gripenberg ett svenskt prosatal om Gustafs dygder och samma
dag på e. m. uppträdde studiosus A. N. Clewberg med ett
latinskt prosatal om „Republikens nytta av en litterär furste".
Med undantag av Gadds har
inget av de övriga talen blivit
tryckt, men redan Kellgrens och Clewbergs namn visa oss, att
vi befinna oss i den gustavianska erans början. Yttermera höllos
den 2 juni kort före tro- och huldhetseden till Gustaf 111 avlades
i flere nationer hos deras inspektörer underdåniga fägnetal
x
).
J
) Akademins Registratur
3
/„ 1772. Jfr W. Lagus, Skalden Johan
Henrik Kellgrens finska lefnadsminnen s. 33. Även i ortens tidningar
publicerades svenska verser av J. Blum och finska runor av den ovan-
nämnde C. G. Weman. Ur Blums kröningsdikt kan följande strof för-
tjäna hågkomst:
Den Sol, som nu går opp, en härlig dag bereder,
Den sprider ljuvligt sken och livlig värme ger,
Förskingrar tvedräkts moln, slår aggets dimmor ner
Och väcker vishet opp med dygd och goda seder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
