Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vältalighet och vitterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 Det ekonomiska tidevarvet.
Ej lysa hennes hus av några lånta strålar,
Hon ärans tempel själv med egna händer byggt.
En menlös fröjd och ro dess sällhets höjd avmålar,
På sannings fasta grund dess stöder vila tryggt,
Man honung i vart stånd av hennes blommor samlar,
Och utan lärdoms
ljus i bistert mörker famlar.
Förutan lärdom är allt dött i
borglig levnad,
Allt måste
halvgjort, lamt och ofullkomligt bli,
Men
snillebragd ger liv, ger ljus, ger drift och trevnad,
Är ej förståndet
skärpt, finns idel barbari.
Åt stumma ting man då med gudaheder måttar,
Och om sitt väl och ve med blinda ödet lottar.
När lärdom
stiger fram att sina håvor bringa
I åsyn, sällhet man hos dygden ymnigt sir.
Ej allmän kärleks frö av någon köld då tvingas,
På åker, skog och
äng en allmän trevnad blir.
När herdar uti bet med feta hjordar träda,
Om lärdoms nytta de med olärd tunga kväda.
När bergsman sänker schackt och hårda berget flisar,
När slöjdaren sin slöjd till högsta värde bragt;
När köpman på sitt gods profiten lycklig prisar,
När sjöman bärgat sig för storm och böljans makt,
Åt lärdom alla de sen vördnadsoffer bära
Och vishets dyra namn i sällhets palmer skära.
På grund av denna lärdomens av skalden besjungna
stora nytta, borde dess idkare uppmuntras och hedras på
allt sätt, det var summan av Gadds promotionskväde.
I en fägnedikt vid samma promotion av magister Gabriel
Petéche framhölls kulturen som samfundets ringmur, som
bättre än något annat skyddade det för fall.
Variationer av detta samma tema utgör även inne-
hållet av de vittra fägnadsbetygelserna vid de följande
promotionerna. Vid 1763 års promotion hade docenten
David Deatsch valt till ämne för sitt långa promotions-
’) Född 1735, student 1751, magister 1757, t. f. lektor i Åbo
skola 1760, konrektor 1768, docent i hebräiska och grekiska 1761, teo-
logie adjunkt 1771. Död 1783.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
