Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vältalighet och vitterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Promotionspoesi. 363
kväde »Vetenskapernas Bidragande til Sedernas Förbätt-
ring". Poemet har sin märklighet, emedan det polemiserade
mot Rousseaus i »Discours sur I’inégalité entre les hom-
mes“ uttalade motsatta åsikt. Deutsch tillropade sin anta-
gonist:
Kom Rousseau! säg var du funnit
Att vett uppreser lastens
topp,
Att dygd i samma mån försvunnit
Som
kunskapsljuset klarnat opp?
Vad band är mellan mörker, ljus
Samt dygdens tempel, odygds hus?
Det svaras: Ingen vill bevisa
Att var’en lärdoms gren och del
Kan lika frukt och verkan visa,
Förbättra seder, rätta fel,
Eli’ att där ljuset boning har,
Ej funnes något mörker kvar.
Allt
nog, att lärdom aldrig hindrar
Att vara dygdig, from och god;
Allt
nog, att där hans stjärna tindrar,
Man bjudes hämma lastens flod.
Allt nog, att han i stilla mak
Har givit folk en bättre smak.
Han hindrar ej, ty han en gåva
Av högsta dygdeanden är;
Tvärtom förbjuder han att sova
På ondskans bädd med sitt begär;
Och där han talat utan tolk,
Han kunnat ock förbättra folk.
Si! så kan lärdom lägga grunden
Till allmän välfärd, fröjd och frid;
Då odygd, i dess boja bunden,
Av dygdens fotter trampas nid;
Då folket bättre tycke når
Och lyckan i sitt sköte får.
Som synes är det ej mycken styrka i den finska
docentens vittra polemik med den samtida store franske
naturdyrkaren, men han manades till denna kamp för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
