- Project Runeberg -  Det ekonomiska tidevarvet i Finlands litteraturhistoria /
370

(1910) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vältalighet och vitterhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370 Det ekonomiska tidevarvet.
Men konsten att rimma över boktitlar var ju alltför banal,
verserna blevo givetvis krystade och knaggliga och det
hela erhöll en bizarr prägel. Mot slutet av perioden fick
man ögonen öppna för slika smaklösheter och fann på
utvägen att på frånsidan av titelbladet, å vilket promoven-
dis namn vanligen uppräknades, även bifoga en förteckning
över deras utgivna arbeten. I promotionspoemen inskränkte
man sig till sedvanliga hälsningar till de promoverade.
Därigenom vunno
poemen även i koncentration och sam-
manhållning.
Vi ha sett att det var de unga lärarne vid akademin,
som av promovendi utmärktes med hedern att utses till
promotionsskalder. Det var Pehr Adrian Gadd vid tvenne
promotioner (1754 och 1757), Johan Bilmark likaledes vid
tvenne (1760 och 1766), David Deutsch även vid tvenne
(1760 och 1763), Fredric Pryss (1763) och Henrik Gabriel
Porthan vid trenne promotionstillfällen (1766, 1769 och
1772). Klart är att hänvändningen varje gång skedde till
dem, som bland de unga åtnjöto namn och rykte som
de mest vittert begåvade och sångkunnige vid akademin.
Som nämnts hade exempelvis Gadd, innan han blev vald
Björcklund visar hur yrfät plär
Mångfaldig nytta förära:
Att mätkonsten i vänskap ock är
Med naturkunniga läran.
Växtrens härliga kläder och blad
Fortell har nöje beskåda,
Samt deras öppnade svetthål och bad,
När varmt gör saftrena bråda.
Hägg både klockors rättare bruk
Och missbruk lärer i kyrkan,
Och huru molnen i jordens buk
Nedgiver frukter och styrka.
Hur fälmännen av inbragt säl
Sin tran utkoka, de skriver
Tengström, samt huru mycket väl
Oss vädret i jordene giver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:40:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filiekon/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free