- Project Runeberg -  Finlands litteratur under frihetstiden /
6

(1906) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledande öfversikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 INLEDANDE ÖFVERSIKT.
Sverige för upptagandet af ödeshemman, tillsättandet af skick-
liga ämbetsmän, som förstode landets språk, samt utseendet af
en särskild ekonomiekommission för Finland för att föreslå
tjänliga medel till landets förkofran. Äfven vid 1746—47 års
riksdag tillsattes en särskild finsk deputation för behandling
af finnarnes besvär och af frågor rörande det ekonomiska till-
ståndets förbättrande. Också i denna deputations betänkande
upprepas klagomålen öfver landets nöd, dess usla försvarsvärk,
ämbetsmännens förtryck och andra missförhållanden.
Men till dessa förslag, som påminna om tiderna i frihets-
tidens början, kommo nu äfven andra yrkanden, som visa att
situationen dock var väsentligt förändrad. Det hjälplösa läge,
hvari vårt land hade blifvit lämnadt under tvänne fullständigt
odelaggande krig, hade vakt insikten om att moderlandet
knappast mera förmådde försvara den stora gränsprovinsen
mot en altmera öfvermäktig fiende. Det visserligen synbara,
men föga värksamma intresset för landets upphjälpande och
många andra såväl politiska som sociala orsaker synas i bety-
dande grad ha stärkt nationalmedvetandet och väkt tanken
på att nationen nu i högre grad än förut borde taga landets
öde i sina egna händer. Man finner det redan af de uppre-
pade förslagen vid riksdagarna, att landets förvaltning borde
anförtros åt infödde finska män, att dess språk borde beaktas,
att landet borde erhålla särskilda tull- och handelsfriheter 0.
s. v. Redan från Horns tid har man ett vittnesbörd om
denna vaknande själfständighetskänsla i ett yrkande, som fram-
trädde redan vid 1726—27 års riksdag, om en särskild landt-
dag för Finland. Därvid åberopades prejudikat från Gustaf
Adolfs och Karl Gustafs dagar, hvarjämte äfven framhölls Fin-
lands aflägsna läge och däraf föranledda svårigheter och kost-
nader för landets herredagsmän att komma till Stockholm.
Detta önskningsmål blef väl icke uppfyldt, men man finner
dock från de följande riksdagarna, att de s. k. finska ständerne
i en del frågor uppträdde särskildt för sig. Så anhöllo fin-
narne vid 1742–43 års riksdag att få hålla enskilda samman-
träden för uppsättande af sina besvär, hvilket äfven bevilja-
des. Från samma riksdag omnämnes äfven ett separat sam-
manträde af riddersmännen i Finland under ledning af de
båda bröderna Fabian och Henrik Wrede för att protestera
emot det projekterade valet af danska kronprinsen till tron-
följare i Sverige. Härvid beslöts enhälligt, att man skulle ge-
nomdrifva sin vilja med hot att finnarne i motsatt fall skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:22:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filifrih/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free