- Project Runeberg -  Finlands litteratur under frihetstiden /
8

(1906) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledande öfversikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 INLEDANDE ÖFVERSIKT.
memorialen rörande landets fortkomst. Redan häraf måste
man draga den slutsats, att dessa förslag tils dato endast
stannat på pappret och ej ledt till några värkliga resultat.
Det blef först under den nästföljande ekonomiska perioden
många af dessa förslag värkligen realiserades. Men re-
dan långt tidigare hade vägarna till vårt lands pånyttfödelse
och förkofring blifvit angifna. Och landet hade dock småning-
om med egna krafter arbetat sig upp och gjort betydande
framsteg. När Adolf Fredrik året efter sin tronbestigning
gjorde sin eriksgata genom vårt land, är det med förhopp-
ningsfulla uttalanden han hälsas af landets egna söner. »Vårt
land är ymnigt på alt det vi tarfva — och börjar med märkelig till-
växt ökas genom de eröfringar konsten gjort och vunnit af
naturen», heter det i ett af talen, och i ett hyllningskväde pri-
sar dåvarande ekonomie docenten P. A. Gadd landets natur-
liga hjälpkällor och förutspår i sangviniska ord att det en gång
skall blifva lika flödande af rikedom som Holland. Konungen
fick äfven under sin resa mottaga de mest uppriktiga yttringar af
landets trohet gentemot Sverige.
* *
* .
Vända vi oss nu till strömningarna på kulturens områden,
så skola vi finna att bland tidens ledande andar den tanken
altmera tränger sig fram, att arbetet på landets upphjälpande
och förkofran i främsta rummet borde grundas på upplysning.
Det blef snart tidens slagord. Därför var intresset från första
början icke mindre lifligt för den andliga odlingens främjande.
Huru allmän var icke glädjen, då Åbo akademi återupprätta-
des och den 26 november 1722 ånyo invigdes till sin höga
uppgift att vara en härd för vetenskap och litteratur i vårt
land. Det ljuder ett eko af denna allmänna fägnad i det tal,
som den nye prokanslern och biskopen i Åbo stift Herman
Witte höll vid akademins solenna invigningsfest. Redan i sin
inbjudningsskrift till akten yttrade han att den länge efter-
längtade dag hade randats, då denna berömda akademi, som
för åttatiotvå år sedan första gången hade sett ljuset, nu lik
en ny Fenix skulle uppstå och åter höja sitt hufvud mot stjär-
norna. Hårdt pröfvadt hade detta sånggudinnornas hemvist
i sanning varit. Skakadt af ett af de mest oblida krigs skift-
ningar och ett offer för oräkneliga olyckor, hade det suckat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:22:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filifrih/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free