Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledande öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
DEN WOLFFSKA FILOSOFIN.
förde en förbittrad kampanj mot den wolffska filosofin och un-
derstöddes därvid äfven af pietisternas målsmän, som icke
tyktes förstå att de i Wolff hade en bundsförvandt i kampen
mot den ortodoxa teologins tvång. Dessa båda motståndares
anklagelser äro bättre än långa utdrag ur Wolffs skrifter äg-
nade att belysa arten af hans revolutionära värksamhet. Man
spårade i hans skriftställeri en tendens, som stod i strid både
med religion och moral; man anklagade honom för att förneka
den gudomliga försynen i världsordningen, hvilken för honom
endast gälde som en sinnrik mekanism, som hade försatts i
rörelse; man beskylde honom vidare för att ha infört fatalis-
men i filosofin genom sin tillämpning af den leibnitzska hy-
potesen om »harmonia prestabilita». Pietisten Lange gick
ända därhän, att han anklagade Wolff för att ha kastat öfver
ända bevisen för Guds existens samt fördärfvat moralen och
rubbat tron hos den akademiska ungdomen. Såsom vanligt
vände sig religionsförsvararne till de världsliga myndigheterna,
påkallande deras hjälp mot kättaren. Wolff blef också afsatt
från sin professur i Halle och landsförvisad från den preussiska
konungens länder. Men denna ovärdiga förföljelse bidrog endast
till att öka hans rykte och anseende. Antalet af hans lärjun-
gar och anhängare växte oaktadt alla förföljelser dag för dag
alt mer och mer. Hans skrifter öfversattes till alla språk,
hans läror tolkades vid tyska och utländska universitet, äfven
de nordiska, främmande länders monarker täflade om att gifva
honom utmärkelser, och slutligen fick han äfven i Tyskland
upprättelse, i det förvisningen mot honom upphäfdes och han
af Fredrik II återkallades till universitetet i Halle.
Redan denna förbittrade kamp för och emot visar att
Wolffs läror införde någonting nytt och revolutionärt i andens
värld. Wolff var likväl icke någon radikal omstörtare. Där
var en oförmedlad blandning af idealism och realism i hans
läror, man märker ännu mycken halfhet och oklarhet i hans
tankegang eller också sätter han hela sin vetenskapliga appa-
rat i rörelse för att bevisa de mest enkla och alldagliga san-
ningar. Någon religionsförnekare var han icke häller och
ville ingalunda uppträda såsom angripare mot religionen. Men
han ville draga en bestämd gräns mellan den på uppenbarel-
sen hvilande religionen och teologin samt vetenskapen, som
måste bygga på erfarenheten och förståndet. Äfven filosofin
ville han göra till en erfarenhetskunskap och tillämpa på den-
samma de exakta vetenskapernas, särskildt matematikens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
