Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologin och religionslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 TEOLOGIN OCH RELIGIONSLITTERATUREN.
gripa omkring sig, behandlande ämnen sadana som om äkta
folk, föräldrar och barn, husbönder och tjänstefolk, om gamla
och unga, om församlingens öfvergifvande m. fl. Sistnämda
betraktelse berör ett för tiden aktuelt spörsmål, hvari förfat-
taren synes stå på den gamla grunden. Han tillstår visserli-
gen med bitter klagan, att »församlingarnes fördärf och elände
var ganska stort så i anseende till lärare som åhörare», men
uttalar sig dock på det bestämdaste mot öfvergifvande af för-
samlingen och försvarar kyrkan mot dem, som anse henne
vara ett Babel. I denna punkt gör Ervast front mot den se-
paratistiska strömningen.1
Ehuru redan dessa och andra här icke nämda från tryc-
ket utgifna arbeten vittna om att intresset för andlig och
uppbygglig läsning alt mera gripit omkring sig samt trängt
ned till folkets djupa lager, så finnas dessutom vittnesbörd,
som ådagalägga att utom dessa af den teologiska censuren
godkända värk en talrik mängd religiöst-separatistiska skrif-
ter voro allmänt spridda och lästa bland själfva folkets leder.
Främst må nämnas, att våra egna finska separatister icke säl-
lan nedlade sina från ortodoxin afvikande meningar i skrifter,
som de utspridde bland likatänkande.
1 Ervast har äfven öfversatt till finska en af den berömde stats-
mannen doktor Ahasverus Fritschs (f. 1629, d. 1701) mångai asketiska
värk, nämligen hans Kysymyxet Christillisyydesta (1732), som sysselsätter
sig med de frågor, om pånyttfödelsen, om andlig glädje och rikedom,
om Kristus’ inre och andliga uppenbarelse, hvilka så lifligt intresserade
tidens fromma kristna. Samma år utkom äfven en af kapellanen i Salo
Samuel Autilius värkstäld finsk öfversättning af Fritschs berömda bö-
nebok Rucous-Kirja, som upplefvat många upplagor. Af samma omtykta
författare utgafs dessutom i svensk öfversättning Christendomsöfning (1746)
af docenten Erik Renström. Bland utländska uppbyggelseskrifter, som
vid denna tid öfversattes och vunno allmän spridning hos oss, må yt-
termera nämnas Totisen Käändymisen Harjoitus eli Tie (1732) af Arthur Dent,
en engelsk teolog från början af I7:de seklet. Ensamt denna bok skall
ha framkallat en stor väckelserörelse i flere af sydöstra Finlands kom-
muner. Vidare Armon Järjestys Aututehen (1745) af den pommerska teolo-
gen David Hollaz (f. 1648, d. 1713), hvars »Evangelische Gnadenordnung»
i fyra samtal mellan läraren och själen också sysselsätter sig med den
andliga väckelsen och hjärtats hälgelse. Det var en af tidens mest
spridda uppbyggelseböcker, och äfven hos oss ha utkommit många upp-
lagor såväl på finska som sedermera äfven på svenska språket. Från
svenskan öfversattes en anonym, mycket uppbygglig betraktelse om the
trognas delaktighet i Jesu Christo, Uscowaisten Sieluin Osalliszus Jeszxesa
Christuxesa (1746) m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
