Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN WELIN. 65
Man kan af dessa samtida vittnesbörd sluta till, att den
nya filosofin hade lifliga beundrare bland den studerande ung-
domen, men äfven räknade häftiga motståndare bland akade-
mins teologiska och konservativa kretsar. Welin själf var Syn-
barligen på detta håll illa ansedd, ehuru han utan tvifvel fram-
stod som en af akademins dåvarande mest begåfvade unge lä-
rare och åtnjöt stor popularitet hos den studerande ungdomen.
Vid besättandet af lediga professurer blef han upprepade gån-
ger förbigången. Redan då efter Haartmans befordran pro-
fessionen i logik och metafysik var ledig, anmälde han sig till
densamma och dokumenterade sig genom ett specimen om
sambandet mellan logiken och matematiken (de nexu et con-
nubio logica cum mathesi 1735). Det var ett för den wolffska
filosofin synnerligen karaktäristiskt ämne, vid hvars behand-
ling Welin först framstälde grunddragen af den wolffska lo-
giken för att sedermera genom exempel från Wolffs »elementa
analyseos» uppvisa att äfven matematikerna i sina axiomer,
teoremer och bevis följde logikens lagar, och att följaktligen
ett mycket nära samband förefans mellan logiken och mate-
matiken. Ehuru Welin genom denna afhandling hade doku-
menterat sig som den skickligaste af sökandena till filosofie
professionen, föredrog konsistorium teologen Wallenius, emedan
han hörde till det ortodoxa lägret och var några år äldre i
tjänsten.
Utgången af detta för Welin föga uppmuntrande beford-
ringsärende var utan tvifvel en af de orsaker, som föranledde
honom att hösten 1736 anhålla om tillstånd att få företaga en
studieresa till utlandet. Han begaf sig nu till Tyskland och
uppsökte sin berömde mästare Wolff i Marburg för att under
hans ledning slutföra sina studier i den nya filosofin. Häri-
från anmälde han sig 1737 till den lediga professuren i fysik
vid Åbo akademi och sände till konsistorium såsom prof för
denna läraretjänst »Theses Mathematico-physicas», men blef
förbigången vid förslagets upprättande. När följande år läro-
stolen i logik och metafysik ånyo blef ledig, uppträdde Welin
åter bland de sökande, men erhöll af konsistorium endast
andra förslagsrummet. Ett rekommendationsbref1 från Wolff
till akademins kansler grefve Ernst Johan Creutz, hvari We-
lins grundliga insikter, outtröttliga flit och berömliga uppfö-
rande lofordas, hade omsider den påföljd, att Creutz, som lif-
1 Offentliggjordt i Den Svenska Mercurius, 1758 s. 935—937-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
